För femton år sedan, år 1996, fanns det i Sverige totalt cirka 7 300 platser i den psykiatriska heldygnsvården, alltså sängplatser på sjukhus, det som också kallas slutenvård. Ända sedan 1970-talet hade antalet platser minskat kraftigt. Det beroddefrämst på att de gamla mentalsjukhusen hade avvecklats, men detta hade inte kompenserats av fler vårdplatser någon annanstans.
Sedan dess har antalet platser fortsatt att minska; först de senaste fem åren ser minskningen ut att ha stannat av. År 2010 fanns det cirka 4 500 platser i den psykiatriska heldygnsvården i Sverige, och av dessa var det bara 3 244 platser som disponerades av allmänpsykiatrin. Resten var till för rättspsykiatri (1 113 platser) och barnpsykiatri (157). Det visar en kartläggning som SKL, Sveriges Kommuner och landsting, gjorde 2010.
Det här innebär att Sverige nu har färre psykiatriska sjukhusplatser per invånare än de flesta jämförbara länder, något som skapar ett starkt tryck på de vårdplatser som finns.
»En stor andel av dem som vårdas i heldygnsvården är mycket allvarligt sjuka, och har stort omvårdnads- eller skyddsbehov«, konstaterar SKL:s experter i sina slutsatser, och fortsätter: »Det finns med nuvarande kunskap en nedre gräns för antalet platser i heldygnsvården som inte kan kompenseras med öppenvård eller kommunala insatser.«
I sin kartläggning granskade SKL-experterna också hur lokalerna och den fysiska miljön såg ut på de olika psykiatriska avdelningarna. Resultatet är nedslående. Endast en femtedel av enheterna bedömdes erbjuda en riktigt bra vårdmiljö.
Mer än hälften av enheterna klassades däremot som sämre vårdmiljö: gamla, slitna och torftiga lokaler, där ett stort antal patienter delar på få duschar och toaletter. Vissa enheter har fortfarande fyrbäddsrum, och det saknas funktionella gemensamhetsutrymmen och möjlighet att vistas utomhus.
Publicerad:
Läkartidningen 45/2011
Lakartidningen.se
