EU-kommissionen har under flera års tid anmärkt på att den svenska läkarutbildningen inte lever upp till den sexårsgräns som anges i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv, trots att utbildningen med bred marginal lever upp till det alternativa kravet på minst 5 500 undervisningstimmar.
Att Sverige inte lever upp till EU-kraven för medicinsk grundutbildning angavs som ett av skälen när regeringen för en tid sedan beslutade att låta se över läkarutbildningen med inriktningen att utbildningen i framtiden ska vara sexårig, se Efterlyses: En samlad och tydlig läkarutbildning.
Men när EU-kommissionen på måndagen den 19 december lämnade sitt förslag till reviderat direktiv har minimikravet oväntat sänkts till fem år, samtidigt som kravet på antalet undervisningstimmar görs obligatoriskt. 

För Heidi Stensmyren, andre vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i den grupp som tagit fram ett förslag till utbildningspolicy för Läkarförbundet, kom beskedet som en överraskning.

– Jag studsade till. Det ska bli väldigt intressant att se vad staten och utredaren säger. De måste ta med det i betraktningen och fundera igenom vad det betyder.

Enligt Elin Boberg, pressekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, får beskedet från EU-kommissionen inga omedelbara konsekvenser för den pågående översynen av läkarutbildningen.

– Vi är inte förvånade, vi bevakar ju frågan på EU-nivå. Men inget är beslutat, och därför finns ingen anledning att ändra i direktiven. Men vi har löpande kontakt med utredaren.

Även i förbundets utbildnings- och forskningsdelegations, UFO:s, policyarbete har sexårskravet varit ett av ingångsvärdena, och frågan är vad dagens besked får för konsekvenser för det arbetet.

– Jag tror att UFO måste titta på det, för det kommer ganska snart att komma förslag från utredaren, säger Heidi Stensmyren.

Att det kan komma att räcka med fem års utbildning påverkar även diskussionen om vad som ska hända med AT, eftersom det är den förlängda grundutbildningen som gjort behovet av att reformera AT akut. Heidi Stensmyren anser dock att AT-frågan ändå behöver ses över.

– Problemet kvarstår att de som kommer hit färdiglegitimerade och inte har gjort AT i sitt utbildningsland inte får göra det i Sverige. Där måste vi få till ett system som är likvärdigt, så att de får möjlighet till en introduktion på den svenska arbetsmarknaden.