– Det är olyckligt att landstinget driver fram ett standardiserat arbetssätt för livsstilsfrågorna. Det ger en förskjutning från rätt handläggning till rätt dokumentation som inte utgår från den enskilda patientens förutsättningar, tycker Kenneth Widäng, distriktsläkare i Boden och en av organisatörerna under hösten bakom ett läkarupprop i protest mot förändringen.
Beslutet i landstingsstyrelsen i Norrbotten är en anpassning till Socialstyrelsens nya riktlinjer för att bekämpa dåliga levnadsvanor.
I Norrbotten införs nu en ersättningsmodell, där 1 procent av vårdpengen – 6,8 miljoner kronor – avsätts till satsningar inom fyra områden: tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost.
Modellen rymmer två delar:
• Fast ersättning på minst 100 000 kronor per år för varje vårdcentral som får en strukturell handlingsplan för sitt hälsofrämjande arbete godkänd.
• Rörlig ersättning för rådgivning kring tobak och fysisk aktivitet på 750 kronor per individ.
– Ersättningssystemet känns som ett naturligt steg för att stimulera folkhälsan med vetskapen att befolkningens levnadsvanor har oerhört stor betydelse för hälsan, säger landstingsrådet Britt Westerlund (S).
Hur ser du på kritiken från distriktsläkarna?
– Den är beklaglig, och jag har lite svårt att ta till mig åsikten att det skulle saknas vetenskapligt stöd för den här justeringen av Vårdval Norrbotten. Tvärtom finns studier som visar att effekten blir mycket större om det är doktorn som tar tag i frågan om rökavvänjning med en patient.
– Men för mig är den diskussionen historia, och med beslutet sänder vi en tydlig signal till primärvården att politiken menar allvar med att prioritera det hälsofrämjande arbetet, säger Britt Westerlund.
Publicerad:
Läkartidningen 51/2011
Lakartidningen.se
