Läkarförbundet lämnade i dag sitt yrkande för landstingssektorn till Sveriges Kommuner och landsting och arbetsgivarorganisationen Pacta. Vad gäller löneavtalet anges inga procenttal i yrkandet.
– Siffrorna spar man till sist, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin.
Den delen styrs mycket av hur det går i övriga frågor. Löneutfallet påverkas också av avtalsperiodens längd. En längre period kan ge mer pengar. Utfallet beror också på hur det gått i industrin. De första industriavtalen, som nyligen slöts, gav 3 procent på 14 månader.
En ökande del av den fasta bemanningen arbetar på vikariat eller andra visstidsanställningar, enligt förbundet. De ingår därmed inte i den årliga löneöversynen. Ett viktigt budskap från förbundet är att fler bör ha fast anställning.
– Vi vill att de tillsvidareanställs så att de kommer in i lönerevisionen på ett riktigt sätt.
En annan viktig fråga är formen för den lokala löneöversynen. Läkarförbundet förordar starkt den traditionella förhandlingsmodellen. Nuvarande avtal ger läkarföreningen rätt att välja den modellen, och så vill man behålla det.
– Arbetsgivaren vill ta bort det. Men det går vi aldrig med på. Det vore katastrof, säger Marie Wedin.
I den traditionella förhandlingsmodellen fördelas den lokala potten i lokal förhandling.
– Arbetsgivaren vill ha lönesamtalsmodellen, men i den kan inte läkarföreningen påverka. Vi vill att verksamhetschefen sätter sig ned med läkarföreningen. Då har man möjlighet att arbeta mot diskriminering av olika slag.
En fråga i yrkandet är helt ny. Den rör Stockholmslandstingets planer på att en stor del av sjukhusvården ska flytta ut i öppenvården.
– Då är det bra om sjukhusläkare delvis kan arbeta på vårdcentral. I dag kan vi inte rekommendera dem att göra det. Man måste hitta sätt att göra det möjligt.
Det handlar om att undanröja hinder, till exempel ofördelaktiga pensionseffekter eller svårigheter att få tjänstledighet. »För att möta en ökad mångfald av arbetsgivare måste också hindren för att kombinera arbete hos flera arbetsgivare undanröjas«, står det i yrkandet.
De flesta andra frågor i yrkandet har varit med tidigare på något vis. En gäller osakliga löneskillnader mellan könen. Enligt lag ska kartläggning ske vart tredje år. Läkarförbundet vill att jämställdhetskartläggningar görs varje år, inför varje lönerevision. Skillnader uppstår mellan varje revision även när de rättas till i efterhand. Det syns i lönestatistiken, menar Marie Wedin. Kravet fanns med även i förra avtalsrörelsen men vann inte gehör.
– Vi har alltid med det.
En annan fråga som upprepas är kravet på jourbefrielse för äldre läkare. Här vill förbundet se en mer tvingande skrivning i avtalet. Enbart arbetsmiljölagens krav på att arbetet ska anpassas efter ålder eller individuella förutsättningar räcker inte, konstaterar Marie Wedin.
– Enligt arbetsmiljölagen ska arbetet anpassas efter förmåga. Då bör man kunna bli befriad, men i praktiken är det inte så.
»Det måste vara möjligt för läkare över 55 år att på egen begäran bli befriade från jour nattetid och för läkare över 60 år att få rätt att välja bort beredskap nattetid«, skriver förbundet.
– Vi vet att många är i den åldern, och vi vet att vi måste locka dem kvar. Detta är ett sätt att få dem att inte gå i pension bara för att slippa jour.
Ersättningen för beredskap lyfts också fram. Den är för dålig med tanke på ensamansvaret och arbetsbelastningen, anser förbundet. Eftersom det är svårt att få öronmärkta pengar i avtalet vill förbundet att det blir möjligt för de lokala parterna att använda en del av det garanterade utrymmet (enligt löneavtalet § 2 p 7) till att höja ersättningen under beredskap.
Den 18 januari ska parterna träffas för att inleda förhandlingarna.
