Den styrande alliansmajoriteten i Stockholms läns landsting har gett i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen att förändra ersättningsmodellen i primärvården. I uppdraget ingår att införa en särskild fortbildningsersättning. Syftet är att ta bort »trösklar« som gör att medarbetare på vårdcentraler avstår från kompetensutveckling.
I Läkarförbundets fortbildningsstatistik har primärvården länge framstått som ett sorgebarn. Såväl Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, som Distriktsläkarföreningen har pekat ut utformningen av vårdvalsuppdraget som en del av problemet, eftersom kompetensutveckling normalt inte ingår i uppdraget.
SFAM:s linje är att tydliga krav på fortbildning, vad gäller både innehåll och omfattning, ska ingå i regelböckerna för vårdvalet. Stockholm förefaller välja morötter i stället för piskor. Gösta Eliasson i SFAM:s fortbildningsråd är ändå positiv till Stockholmsmodellen.
– Om man har ett krav eller betalar efteråt går på ett ut, det viktiga är att man stimulerar verksamheterna att utveckla medarbetarnas kompetens.
Centrum för allmänmedicin, CeFam, i Stockholm kommer att få uppdrag att utveckla formerna för utbildningen, som ska planeras tillsammans med studierektorerna. Ersättningen kommer att betalas ut i efterhand.
– Om man bara hade sagt att man får pengar utan kvalitetskrav hade det inte lett till något. Det är klokt att CeFam, som har erfarenhet av både pedagogik och utbildningsformer, får en tydlig roll, säger Gösta Eliasson som också är positiv till att man vill utreda möjligheten att införa ett system där äldre husläkare, som står i begrepp att trappa ned, kan fungera som mentorer för yngre.
– Vi har många distriktsläkare som är på väg att gå i pension. Med den läkarbrist vi har är det bra om man kan få en del att stanna kvar ytterligare några år och dessutom skapa ett värde i primärvården genom att tillvarata deras erfarenhet och kompetens.
