När Sverige gick med i EG förband man sig att införa arbetstidsdirektivet i den svenska arbetstidslagen. Inför införandet av direktivet fanns en del farhågor, inte minst inom sjukvården. Sammanfattningsvis kan man säga att de nya bestämmelserna innebar högst 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid, 11 timmars sammanhängande dygnsvila, arbetstid för nattarbete samt kompledighet vid tillfälliga undantag från veckoviloregeln. Arbetsgivarna tänkte att det skulle innebära organisatoriska omöjligheter och arbetstagarna var oroliga för stora förändringar i arbetstiden.
Det dröjde till 2005 innan den svenska lagen verkligen anpassades efter EG-direktivet. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, menade att sjukvården skulle skadas av den nya lagen och att den skulle bli svår att tillämpa utan ett tillskott på ca 3 000 läkare (LT nr 9/2005, sidan 626). Men det fanns även en oro från arbetstagarhåll; till exempel var de unga läkarna rädda för att de nya reglerna skulle försvåra möjligheterna till handledd praktik.
Men farhågorna tycks inte ha infriats.
– Jag tycker att arbetstidsdirektivet och de ändringar som följde därpå i den svenska arbetstidslagen verkar ha landat ganska väl, säger Nils Erik Solberg och fortsätter:
– Åtminstone får förbundet inte lika många oroliga förfrågningar nu som tidigare.
Nils Erik Solberg säger att man har hittat lokala lösningar och att avstegsavtal har tecknats i snart sagt hela landet.
– Det har funnits behov av att förändra dygnsvilan.
Men han betonar att Läkarförbundet hela tiden varit tydligt med att den likvärdiga kompensationen som lagen kräver vid tecknande av avstegsavtal från 11-timmarsregeln aldrig helt och hållet kan handla om pengar.
– Ingen blir piggare av enbart lite mer pengar.
Överhuvudtaget tycker Nils Erik Solberg att fokus kring arbetstider inte handlar om ekonomi i samma utsträckning som tidigare, utan har flyttats till arbetsmiljö, hälsa och patientsäkerhet.
Nils Erik Solberg menar också att själva processen att nå fram till de lokala lösningarna i sig har varit av godo.
– »Vad är viktigt just här?« Man har suttit och diskuterat hur arbetsmiljön ser ut och var som är belastande och vad som påverkar verksamheten. Det har fått upp frågorna om arbetsmiljö och patientsäkerhet på bordet på ett annat sätt än tidigare.
– Jag tror det har påverkat många organisationer så att strukturen nu är både tydligare och bättre.
Som exempel nämner han nattjoursveckor, som blivit vanligare de senaste åren.
– Det är bra att inte behöva växla mellan att jobba dag och natt i ett kör.
Arbetstidsdirektivet tycks emellertid inte ha landat lika mjukt i alla EU-länder. Därför har förhandlingar inletts för att revidera direktivet (se artikeln nedan). Men Nils Erik Solberg tror inte att det kommer att påverka svenska förhållanden nämnvärt.
