Att inte ha haft möjlighet att vila före sitt jourpass, eller att ha ett väldigt långt pass, ökar risken för vårdskador på samma sätt som risken för hjärninfarkt ökar av att vara väldigt fet eller att aldrig motionera. Det säger Göran Kecklund, docent och forskare i arbetstid vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
När Göran Kecklund började forska om arbetstider gick mycket ut på att mäta hur kroppen reagerar på långa arbetspass eller obekväma arbetstider. Men från senare delen av 1990-talet har man enligt Göran Kecklund mer och mer gått ifrån studier av vad som händer med vår fysiologi när vi utsätts för skiftarbete.
– Det finns inget självändamål att gång på gång visa att man blir trött och somnar på natten, det vet vi ju nu. Oavsett yrkesgrupp så blir man trött på natten. Det som är intressant är att titta på konsekvenserna. I vissa yrken händer det inte så mycket om man nickar till, medan det i andra yrken verkligen kan få allvarliga konsekvenser. Och det är där detta med patientsäkerhet kommer in.
Göran Kecklund anser att man måste betrakta läkare som skiftarbetare, även om det kan kännas ovant.
– Deras biologi är inte annorlunda än någon annan grupp som arbetar natt och växlar mellan dag och kväll och natt och sover på olika tider på dygnet, utan det är precis likadant.
Men Göran Kecklund saknar svenska undersökningar om svenska läkares arbetstid i förhållande till patientsäkerhet. När han är ute och föreläser visar han i stället amerikanska data som bygger på riktigt långa arbetspass.
– Då säger många att så där är det inte i Sverige, säger Göran Kecklund.
Han tycker att lex Maria-ärendet som redovisas här intill, belyser att de långa arbetspassen även är ett svenskt problem. Läkaren i det aktuella ärendet hade varit i tjänst i 20 timmar och gjorde ett tiopotensfel vid beräkningen av doseringen för ett morfindropp till ett spädbarn.
– Det ger mig en indikation på att det som jag ser i de amerikanska studierna faktiskt finns i Sverige också.
Göran Kecklund säger att det nog egentligen inte finns någon som riktigt har koll på hur svenska läkares jourtider ser ut.
– Man såg ju väldigt tydligt att det var trötthet som låg bakom det här misstaget. Läkaren kände väl att han var på väg att falla samman, att kollapsa.
Och Göran Kecklund är beredd att vända på tankegången:
– Kan vi förvänta oss att någon efter 20 timmars arbete ska kunna undvika att göra misstag? frågar han retoriskt och fortsätter:
– Ska man utse en syndabock så är det väl sjukhusledningen som har tillåtit att man har det så här.
Göran Kecklund tycker också att det är intressant med resonemanget om att kulturen måste förändras på kliniken där händelsen inträffade.
– Man måste få en högre acceptans för att man kan säga »jag kan inte göra ett under längre«. Annars kommer det att bli fler sådana här saker. Nu blev det bara en överdosering som var 10 gånger. Tänk om det varit 20 gånger, eller 100? Då hade spädbarnet kanske inte överlevt.
Göran Kecklund säger att läkarnas jour inte behöver vara ett problem, utan till och med kan vara lindrigare än andra typer av nattarbete om läkaren har en måttlig arbetsbelastning, med möjlighet att sova tre–fyra timmar på natten.
– Men om man har haft ett dagpass innan, och har ett ganska långt jourpass utan möjlighet att sova, så innebär det 20 -24 timmars vaken tid. Och då går vi långt utöver vad de allra flesta personer klarar av. Om det förekommer ofta skulle det ur säkerhetsperspektiv, och förmodligen också hälsoperspektiv, vara bättre om man hade schemalagt ett vanligt nattpass.
Tanken på schemaläggning brukar emellertid inte mottas med någon större entusiasm i läkarkåren. Och Göran Kecklund själv möter också motstånd bland läkare då han anser att 20-timmars- pass är på tok för långa.
– Jag tror att traditioner spelar jättestor roll, säger han.
– Om vi går tillbaka till 1970-talet, då var det inte ovanligt att läkare som hade ett jourpass kunde börja fredag kväll och inte gå av förrän måndag morgon. Det blev ju ungefär 60 timmar. Och 1970-talet är inte långt bort. Mot den bakgrunden tycker man att 20-timmarspass ändå är otroligt mycket lindrigare.
Göran Kecklund påpekar också att verksamhetschefer kanske många gånger utgörs av läkarna som gjorde de där långa jourpassen på 1970-talet.
– Om man ska bryta traditioner måste man förmodligen börja redan från läkarutbildningen, och sedan kanske det tar tio år att ändra värderingar och attityder till de här sakerna.
Förutom attityder så förändras våra lagar för att inte arbetstiden ska kunna ta över hela vår vakna tid. Sedan 2007 är den svenska arbetstidslagen anpassad till EU:s arbetstidsdirektiv. Bland annat innebär det att man har rätt till 11 timmars obruten dygnsvila. Göran Kecklund tycker att 11-timmarsregeln är lagens viktigaste.
– Och jag menar att redan 11 timmar är väldigt snålt tilltaget med tanke på att man ska ta sig till och från jobbet och man ska hinna äta och man ska hinna sköta om sin hygien och vardagliga saker. Och sova. Och många gånger måste vi ändå acceptera att de flesta personer också har ett socialt liv och att det ofta är högprioriterat. Det betyder att redan vid 11 timmar så kommer de flesta att få lite sömnbrist om man inte är en väldigt disciplinerad person som antingen inte har ett socialt liv eller som säger nej till det.
Man kan emellertid i kollektivavtal göra upp om avsteg från regeln som säger att vi har rätt till minst elva timmar vila mellan arbetspassen.
– Det ska då lösas genom att man ger annan likvärdig kompensation, säger Göran Kecklund och tillägger att pengar aldrig kan vara likvärdig kompensation.
– Du kan inte ta igen sömn med plånboken. Det som avses med likvärdig kompensation är annan ledighet, att man kan få lite längre ledighet efteråt för att kunna sova igen senare. Men du har inte eliminerat riskökningen för felhandlingar genom möjligheten att sova igen. Den är ju avhängig av hur lång dygnsvilan är mellan passen. Även med annan likvärdig kompensation så kommer konsekvensen att bli lägre säkerhet.
– Hälsan hos den anställda på lång sikt kan skyddas av »annan likvärdig kompensation« men riskerna för patienterna minskar inte.
Göran Kecklund, docent och forskare i arbetstid vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, saknar svenska undersökningar om svenska läkares arbetstid i förhållande till patientsäkerhet. Foto:Ann Sofi Rosenkvist
