Samtal har inletts mellan Läkarförbundet, Sveriges Kommuner och landsting samt Socialdepartementet om en satsning på primärvården. Bland annat diskuteras ett införande av geriatrik och psykiatri i primärvårdens vårdval.
– Brister i primärvården får negativa effekter både för sjukhusen och för den kommunala sjukvården. Den ofullgångna utvecklingen av primärvården och bristen på allmänläkare ger effektivitetsförluster och arbetsmiljöproblem både i den egna verksamheten och på sjukhus, vårdboenden med mera, säger Svante Pettersson, handläggare på Läkarförbundet.
Diskussionen som nu förs mellan fack, stat och kommun förs mot bakgrund av det generationsskifte som vården står mitt uppe i. Läkarförbundet vill »skapa en vårdstruktur som är robust och kan möta framtidens utmaningar«, i klartext: utöka vårdvalet och utveckla primärvårdsläkarens arbetsinnehåll.
– Att ta en ökad roll i samordningen av vården till de mest sjuka äldre är ett kvalificerat medicinskt arbete. De läkare som håller på att etablera sig i allmänläkaryrket måste få möjlighet att vidareutveckla nya attraktiva arbetsformer där det finns tillgång till fortbildning, arenor för samarbete och en god arbetsmiljö, säger Svante Pettersson.
– Vårdvalet har gett en bra skjuts i tillgänglighet och service till många patientgrupper inom primärvården. Nu är det viktigt att vårdvalet kan utvecklas så att vården för de mest sjuka äldre får en motsvarande skjuts.
Svante Pettersson förespråkar ett gränsöverskridande arbete.
– Nyckeln till utveckling ligger i att etablera ett nära samspel mellan framför allt primärvård, geriatrik, internmedicin, psykiatri och den kommunala hälso- och sjukvården och där verksamhetsgränserna inte får hindra flödet av insatser, kunskap och kompetens, säger Svante Pettersson.
Nya arbetsformer måste etableras, och befolkningen måste få ett förtroende för att det finns läkare i primärvården som kan ta ett samlat och kvalificerat ansvar och samordna vårdinsatserna när det finns behov av detta, det är Läkarförbundets hållning.
Britt-Inger Kajnäs, arbetslivschef, Sveriges Kommuner och landsting, delar Läkarförbundets uppfattning om behovet av en gemensam satsning på primärvården.
Men vare sig Svante Pettersson eller Britt-Inger Kajnäs vill lämna några mer konkreta kommentarer till hur arbetet kan komma att läggas upp.
Har överenskommelsen bäring på de pengar som regeringen avsatt för de mest sjuka äldre? (Se ruta.)
– Det kan man väl säga på sitt sätt, men den har en starkare koppling till SKL:s kampanj »Sveriges viktigaste jobb«, säger Svante Pettersson.
Sveriges Kommuner och landsting inledde i höstas en fyraårig kommunikationssatsning som syftar till att »öka kunskapen om – och nyansera bilden av – jobben i sektorn och kommuner och landsting som arbetsgivare«.

De mest sjuka äldre i fokus – pengar finns att hämta

Regeringen träffade i december 2011 en överenskommelse med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) om ökad samverkan mellan kommun och landsting kring de mest sjuka äldres behov ( »Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012«). För 2012 finns drygt 1,1 miljarder kronor att fördela:
* 325 miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorerna »olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre« med minst 10 procent i september 2012 jämfört med nivån september 2011 sammanvägt som medelvärde för de tre indikatorerna.
* 325 miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorerna »undvikbar slutenvård« och »återinläggning inom 30 dagar« på motsvarande sätt (det vill säga med minst 10 procent i september 2012 jämfört med nivån september 2011).