Nio av tio invånare i Sverige är medvetna om att de kan välja vårdcentral. För åtta av tio skiljer det mindre än fem minuter i bil mellan de två närmaste vårdcentralerna. Och två av tre anser att de har tillräckligt med information för att kunna göra ett aktivt val.
Därmed är de viktigaste förutsättningarna för att vårdvalet ska leda till konkurrens uppfyllda, anser Konkurrensverket, som också pekar på att patientnöjdheten är större i områden där det skett nyetableringar – ett tecken på att vårdvalet verkligen lett till en kvalitetsdrivande konkurrens.
Ove Andersson, ordförande för Distriktsläkarföreningen, menar dock att resultaten inte säger något om hur den medicinska kvaliteten påverkats.
– Undersökningen bekräftar att vårdvalet har lett till förbättring av service och patientupplevd kvalitet. Fortfarande har ingen tittat på vad reformen betytt för vårdens innehåll, hur vi matchar de krav vi har på oss.
Tre av fyra medborgare anser att de har gjort ett aktivt val av vårdcentral. I runt hälften av dessa fall har man likväl valt att stanna vid den vårdcentral där man ursprungligen listats. Vanligast att man anser sig ha gjort ett aktivt val är det bland personer över 55 år och bland personer som gjort många besök. De flesta har bara gjort ett val i samband med att vårdvalet infördes; omval är relativt ovanliga, framför allt bland patienter som gör många besök.

Rapporten innehåller också statistik över nyetablerade vårdcentraler. 267 nya och 77 nedlagda innebär ett nettotillskott på 190 vårdcentraler sedan vårdvalet infördes. De nyöppnade vårdcentralerna är med några få undantag privata. Bland de nedlagda är 17 offentliga. Totalt sett är i dag två av fem vårdcentraler privata.
Tillskottet av vårdcentraler är koncentrerat till tätbefolkade områden. En enda ny vårdcentral har öppnat i glesbygd.
– Det här är en reform för något så när tätbefolkade delar av landet. Det är tydligt att det inte händer något i Dorotea bara för att man har etableringsfrihet, säger Ove Andersson.
En farhåga som restes innan reformen infördes är att det skulle uppstå ett oligopol med ett fåtal stora vårdkoncerner som dominerar. Några sådana tendenser kan man än så länge inte se; av totalt 247 olika vårdgivare i primärvården driver 192 bara en enda vårdcentral. Här finns det dock anledning för regering och riksdag att vara på sin vakt, menar Ove Andersson.
– Vi befinner oss fortfarande i en uppbyggnadsfas, och om det uppstår en gynnsam marknad brukar det finnas ett intresse från stora aktörer att ta marknadsandelar. Det skulle motverka syftet med reformen som var att det skulle bli en mångfald för att driva fram nya innovativa lösningar.