Uppsala län har nära 340 000 invånare. Under andra halvåret i år kommer alla av dessa som fyllt 18 år att erbjudas att få ta del av sina patientjournaler via Internet. Tanken är inte att utveckla tekniken, utan att pröva hur tjänsterna fungerar när de används i full skala.
– Mycket tyder på att nätjournalerna gör vården effektivare, säger Benny Eklund, projektledare och tillförordnad IT-direktör i landstinget. Men det behövs ett storskaligt försök för att kunna visa det.
Den nya satsningen ingår i ett EU-projekt som startade nu i januari och ska pågå i tre år. Uppsala är ledare för ett konsortium av 16 deltagare från 11 länder; från Sverige ingår även Norrbotten. Bland annat återfinns deltagare från två EU-länder som redan har infört systemet med nätjournaler till patienter: Estland och delvis Danmark.
Det första försöket i Uppsala startade redan 1997, och ingick även det i ett EU-projekt. Vid denna tid hade Akademiska sjukhuset ännu inte börjat med elektroniska journaler, så det som kunde erbjudas var bara administrativa data, som översikt över vårdkontakter. Försökspersonerna förklarade att de hellre ville läsa sina journaler.
I början av 2000-talet blev det så möjligt att pröva detta i några pilotprojekt i samarbete med Ture Ålanders husläkarmottagning (se artikel till höger). Internetbankerna hade börjat slå igenom, och här såg Benny Eklund en möjlig modell för vården:
– Internetbankerna gjorde oss alla till bankkassörer, och Ikea gjorde oss till möbelmontörer. Jag insåg att självbetjäning låg i tiden. Samtidigt hade det utvecklats teknik för att logga in sig någorlunda säkert.
2003 ingrep Datainspektionen och stoppade försöket i Uppsala, eftersom det ansågs strida mot den dåvarande lagstiftningen. Men 2005 kunde det starta igen, efter att ha gjorts om till ett forskningsprojekt. Och 2008 kom patientdatalagen, som gör det möjligt att ge patienten direkt tillgång till sina elektroniska journaler.
Detaljerna i hur den nya tjänsten ska utformas har nu börjat finslipas och prövas på små testgrupper. Någon gång under andra halvåret 2012 ska den vara klar att erbjudas till alla länets vuxna invånare. Genom att logga in på »Mina vårdkontakter« kommer de då att kunna läsa sina journaler från ett trettiotal vårdgivare i länet, både inom landstinget och privata – förutsättningen är att dessa använder samma journalsystem som landstinget.
De får också tillgång till en rad andra tjänster. Exakt vilka är inte bestämt än, men enligt Benny Eklund kan det bland annat handla om att följa remisser, boka och omboka tider, spärra känsliga data, lista sig hos en husläkare, meddela sig med vården, fylla i hälsodeklaration inför läkarbesök och betala patientavgifter.
Att få läsa journalen innebär inte nödvändigtvis att få läsa hela journalen direkt. Landstinget ska inledningsvis tillämpa vad Benny Eklund kallar försiktighetsprincipen, vilket bland annat troligen kommer att innebära att man anammar Läkarförbundets förslag om 14 dagars rådrum för vissa provsvar och andra känsliga uppgifter.
Man måste ha fyllt 18 år för att få se sina journaluppgifter. Föräldrar får läsa sina barns journaler, men bara tills dessa fyller 13. Regelverket kommer att innehålla fler bestämmelser om uppgifter som inte får lämnas ut automatiskt:
– Det kan handla om data från klinisk genetik, journaler från BUP och kanske delar av psykiatrin, säger Benny Eklund. Sådana uppgifter kräver en manuell menprövning, alltså en prövning av om det är till men för patienten att lämna ut dem.
Innan tjänsten är klar ska man också försöka tackla sådana problem som om man kan skydda hotade kvinnor från att tvingas visa upp sina journaler, och hur man ska göra vissa notat osynliga fram tills journalen signeras.
Mycket att tänka på. Men många av de här problemen finns även när journalen är utskriven på papper, påpekar Benny Eklund. I dag har medborgarna, efter menprövning, rätt att få ut sina journaler på papper. I Uppsala län har antalet personer som begär ut pappersjournaler ökat explosionsartat, säger han:
– För tio år sedan var det ett tusental personer som begärde ut sina journaler. Förra året var det cirka 11 000 personer. Den snabba ökningen förvånade mig och de flesta andra, och vi vet inte vad den beror på. En förklaring kan vara att man kan göra beställningen på nätet, samt att det allmänt är en samhällstrend att man vill ha insyn i dokument som påverkar ens tillvaro.
– Det här kan vara något att tänka på för de som tror att patienter är oroliga för att läsa sina journaler. Vi har ju redan en stor spridning av journaler, fast de är på papper.
