Personer som på grund av utsatthet eller nedsatt autonomi inte kan fungera som kunder riskerar att komma i kläm i ett valfrihetssystem. Om dessa inte får stöd i sina val riskerar valfrihetssystemen att öka på den ojämlikhet som redan innan valfrihetssystemen infördes 2009 fanns inom vård och omsorg. Det konstaterar Socialstyrelsen i slutrapporten »Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv« som publicerades nyligen.
I rapporten upprepar Socialstyrelsen sina tidigare förslag på hur vården kan bli mer jämlik: Regering och riksdag bör tillsätta en nationell kommission för att minska sociala och geografiska skillnader i hälsa och vård. Vård i utsatta områden och för utsatta grupper behöver utvecklas, bland annat genom uppsökande verksamhet. Läkarutbildningen behöver ytterligare betona områdena psykisk ohälsa, vård av äldre och primär- och närsjukvård. Samarbetet mellan somatisk och psykiatrisk vård behöver öka.
Rapporten fokuserar på frågan huruvida valfrihetssystem bidrar till en likvärdig vård och omsorg men tar också upp en andra rad aspekter av att lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 2009. Antalet vårdcentraler och antalet läkarbesök har ökat. Tillgängligheten har ökat, men kontinuiteten har inte blivit bättre. Möjligheten att kunna byta vårdcentral uppskattas av medborgarna, men mer relevant information om alternativen efterlyses.
I sin uppföljning har Socialstyrelsen använt sig av bland annat forskningsrapporter, brukarundersökningar, öppna jämförelser och dialogmöten.
