– Vittnesmål från både patienter och läkare ger en tydlig bild av systematiskt förtryck där allmänna sjukhus inte fredas. Både patienter och medicinsk personal lever under en ständig rädsla över att gripas och utsättas för tortyr, säger Johan Mast, generalsekreterare för Läkare utan gränser.

En form av underjordisk vård har växt fram med små, hemliga kliniker som är mobila och ofta görs i ordning i lägenheter eller på bondgårdar. Under svåra hygieniska förhållanden och brist på bedövningsmedel genomförs även kirurgiska ingrepp.
Enligt Läkare utan gränser råder extrema svårigheter att behandla akuta fall och bedriva postoperativ vård.
– Det finns samstämmiga vittnesmål om att läkare som behandlar skadade patienter på tillfälliga kliniker har gripits och torterats. Situationen är extrem och kan möjligtvis jämföras med Bahrain, där medicinsk personal också förföljts, anser Johan Mast.

Läkare utan gränser har utan framgång sökt tillstånd för att arbeta i Syrien. I stället får organisationen behandla patienter utanför landets gränser och i nätverksform stödja läkare i landet med läkemedel, medi­cinsk utrustning samt operations- och blodtransfusionspaket.


Johan Mast, generalsekreterare för Läkare utan gränser. Foto: Mikael Silkeberg