S:t Görans sjukhus är det enda stora akutsjukhuset i Sverige som drivs i privat regi. Det drivs av Capio sedan 1999, men det avtalet löper ut vid kommande årsskifte. Därför anordnade Stockholms läns landsting en upphandling. Resultatet, som klubbades av landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd på tisdagen, blev att Capio får teckna avtal för nio år till, med option på ytterligare fyra år.
Det är en affär av väldiga proportioner. Totalt är den värd mellan 11 och 16 miljarder kronor, i dagens penningvärde, beroende på om Capio utnyttjar optionen eller inte.
Från början fanns sex företag med i upphandlingen, men när det var dags för fullständiga slutbud var det bara två kvar: Capio, som ägs av tre internationella riskkapitalfonder, och Aleris, som ägs av Wallenbergbolaget Investor.
När det gäller själva priset för ett års drift låg Capios bud 91 miljoner kronor under Aleris. Men dessutom vann Capio poäng på alla de tre kvalitetskriterier som landstinget hade satt upp: att minimera vårdskador, att ge akutvård inom rimlig tid och att slussa patienter som inte behöver akutsjukvård till andra vårdgivare. På alla dessa tre kriterier fick Capio höga poäng och Aleris inga alls, och när man räknar med detta motsvarar skillnaden mellan de två buden drygt 200 miljoner kronor.
Thomas Flodin, ordförande i Stockholms läkarförening och ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse, tycker det är positivt att kvalitet fanns med som en faktor i urvalet:
– Det är inte alls självklart att kvalitetskrav ingår i en upphandlingsprocess. Här visade sig dessutom kvaliteten ha stor betydelse.
Att det blir en kontinuitet när Capio får fortsätta har sina fördelar, säger han:
– För personalen kan det vara positivt att de slipper en ny ägare. Ägarskifte brukar innebära mer oro och förändringar.
Förra året betalade landstinget cirka 1,3 miljarder kronor till Capio för driften av S:t Göran. Politikerna föresatte sig att pressa det priset, och i det nya avtalet blir ersättningen lite lägre. Följden blir att Capio måste spara eller rationalisera, säger Thomas Flodin:
– Det finns olika scenarier, men ett alternativ är att de väljer att ha lägre avkastningskrav. Det är svårt för en utomstående att avgöra hur stor vinst de gör på sin verksamhet i dag, men ett alternativ är ju att de avstår från hela eller delar av vinsten.
Hur troligt är det att internationella riskkapitalfonder skulle göra det?
– De har kanske tagit till sig något av debatten om riskkapitalet och vården. Om de inte gör detta, är alternativet någon form av rationalisering för att minska kostnaderna. Det kan i värsta fall leda till ett tuffare arbetsklimat.
Bakom beslutet att skriva avtal med Capio stod den borgerliga landstingsmajoriteten med stöd av Miljöpartiet. Vänsterpartiet röstade emot, medan Socialdemokraterna lade ner sina röster.
För Bengt Sparrelid, ordförande i S:t Görans läkarförening, kom valet av Capio inte helt oväntat:
– Efter det som hänt under hösten, med Carema-debatten och annat, hade det varit ett känsligt läge att byta ägare. Och för oss anställda är en ägare man känner att föredra framför en man inte känner.
Trots allt tal om kvalitet var upphandlingen ändå i första hand en prisfråga, säger han:
– Det vinnande anbudet ligger lägre än vad budgeten gör för det här året. Det måste få följder.
Bengt Sparrelid befarar att besparingar på S:t Göran kan sprida sig till de andra sjukhusen i Stockholm. Till den nedskärning som finns i avtalet kommer det stående krav på 2 procents effektivisering per år som ligger på alla sjukhus i Stockholms läns landsting.
Publicerad:
Läkartidningen 14/2012
Lakartidningen.se