Utflyttningen av psykiatrin fanns med i den så kallade Framtidsplanen för hälso- och sjukvården, som antogs av landstingsfullmäktige i juni 2011. Förslaget väckte oro och protester från både anställda och patient- och anhörigorganisationer (se LT nr 45/2011).
Nu har det kommit en uppdaterad version av framtidsplanen, som stryker ett streck över hela utflyttningen. Den psykiatriska vård som bedrivs i anslutning till akutsjukhus behöver för närvarande inte omlokaliseras, konstateras det i det nya dokumentet.
Kritiken mot flyttplanerna handlade bland annat om risker med att skilja psykiatri från somatisk vård. Men omsvängningen beror mer på rena lokalfrågor, säger Henrik Gaunitz, som är planeringschef och ansvarig för programkontoret på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen:
– Det visade sig att det inte finns lokalmässiga behov att flytta ut psykiatrin. Pusslet går att få ihop ändå.
Omflyttningarna i framtidsplanen hängde samman med bygget av Nya Karolinska Solna, NKS, ett högspecialiserat universitetssjukhus som ska ersätta Karolinska universitetssjukhuset i Solna – men som har betydligt färre vårdplatser än sin föregångare. Somatiskt sjuka patienter som inte får plats på NKS skulle få flyttas till akutsjukhusen, och då måste psykiatripatienterna i sin tur flyttas därifrån.
I den uppdaterade versionen av planen skapar man mer svängrum genom att låta vissa byggnader på Karolinska universitetssjukhuset i Solna få vara kvar som sjukhusbyggnader. Astrid Lindgrens barnsjukhus ska finnas kvar och fortsätta sin verksamhet, och även thoraxbyggnaden ska fortsätta att användas för sjukvård.
– Protesterna från personal och patient- och anhörigföreningar har haft betydelse för omsvängningen. Det säger Torsten Kindström, verksamhetsansvarig i Föreningen Balans, en patient- och anhörigorganisation för depression och bipolär sjukdom.
– Samtidigt visar hanteringen hur ogenomtänkt fullmäktigebeslutet var. Men att flyttningen stoppats betyder inte att vi har vunnit striden om en acceptabel psykiatri. En bra början skulle vara en genomgång av kvaliteten på slutenvården i hela länet.
Även Henrik Gaunitz vill se fortsatta diskussioner om psykiatrins framtid. Han har talat med många verksamhetschefer och andra företrädare för psykiatrin, säger han:
– Flera av dem har lyft frågan om vilken verksamhet som verkligen behöver finnas kvar på akutsjukhusen. Det ska vi fortsätta att titta på. Men då ska det vara utifrån perspektivet hur psykiatrin ska utvecklas, inte för att få ihop ett lokalpussel.
Den uppdaterade versionen av framtidsplanen behandlas i Hälso- och sjukvårdsnämnden i slutet av mars. En mer detaljerad plan ska presenteras i april. På sitt budgetmöte i juni ska landstingsfullmäktige klubba både framtidsplanen och en tioårig investeringsplan.
