De privata företagens snabba expansion inom primärvården har fått stor uppmärksamhet. Men sällan skiljer myndigheter och andra på vårdcentraler som ingår i stora, ofta riskkapitaläga, koncerner och små mottagningar som ägs av läkarna och annan personal som arbetar där.
Trots att förutsättningarna är så olika dras oftast allt privat över en kam. Men nya uppgifter från Stockholms läns landsting visar att de personalägda vårdcentralernas andel av marknaden faktiskt minskar. Före vårdvalet – som infördes den 1 januari 2008 i Stockholm – utgjorde de 62 procent av det totala antalet privata enheter, våren 2012 har de backat till 53 procent.
PIST, Personalägda vårdcentraler i Stockholm, befarar att den utvecklingen fortsätter.
– Till slut blir det bara landstingsägda och vårdbolagsägda vårdcentraler kvar, säger Anders Nilsson, delägare i Täby Centrum Doktorn och en av grundarna av PIST (se artikel intill).
Landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP), ledande sjukvårdspolitiker i Stockholm och Sveriges Kommuner och landsting (SKL), hoppas att de personalägda enheterna inte ska behöva gå en så dyster framtid till mötes.
– Men inte var det stora vårdbolag vi såg framför oss när sjukvårdsminister Bo Könberg (FP) lade fram husläkarlagen, säger hon.
1994, när den lagen kom, var det snarast en doktor Finlay, den populära skotska tv-doktorn, som var förebilden. Småskaligheten och närheten var också grundbultar i dåvarande socialminister Lars Engqvists (S) storsatsning på primärvården för drygt tio år sedan.
Men politikerna kan inte längre styra vilken sorts vårdcentraler som etablerar sig, påpekar Birgitta Rydberg.
Fram till i maj 2008 genomförde landstinget i Stockholm fem så kallade avknoppningar, det vill säga sålde vårdcentraler och husläkarmottagningar billigt till personalen. Men den möjligheten att stötta personalägda enheter har stoppats.
Statskontoret kom våren 2008 fram till att kommuner och landsting måste sälja egendom och verksamhet till marknadsvärdet, det vill säga högsta pris. Avknoppningar betraktas som stöd till enskilda och strider mot kommunallagen och EU-rätten.
Och när den avknoppade Husläkarmottagningen Serafen nyligen såldes vidare till vårdbolaget Capio väckte det starka reaktioner och ledde till mycket skriverier i medierna. 2007 när sex anställda läkare tog över verksamheten betalade de knappt 700 000 kronor för inventarier och lokaler. I januari 2012 sålde de till Capio för minst 20 miljoner kronor, enligt en debattartikel av bland annat oppositionslandstingsrådet Birgitta Sevefjord (V) i Dagens Nyheter.
– Med facit i hand skulle vi gjort på ett annat sätt när besluten fattades om avknoppningarna, vi kanske borde infört en hembudsrätt vid vidareförsäljning, säger Birgitta Rydberg.
De personalägda vårdcentralerna har vissa fördelar jämfört med dem som tillhör storbolagen, anser Birgitta Rydberg.
– Har en grupp läkare bildat ett företag satsar de allt. De har ett inflytande över verksamheten och det borgar för att det blir en kontinuitet. Vi ser att vissa bolagsmottagningar har svårt att rekrytera och behålla läkare, säger hon.
Birgitta Rydberg är väl medveten om att många vårdcentraler tycker att administrationen är betungande. Landstinget försöker förenkla pappershanteringen och rapporteringen.
– Vi måste också föra en dialog med de små företagen för att se hur deras verksamhet kan underlättas. De måste få ägna sig åt sitt huvudintresse, att bedriva och utveckla själva vården, säger hon.
Capio tillhör de vårdbolag som växer snabbast i primärvården. Enligt Konkurrensverket (»Val av vårdcentral«. Rapport 2012:2) hade Capio 22 vårdcentraler före vårdvalet. I oktober 2011 hade de 30 vårdcentraler. Sedan dess har bolaget köpt Husläkarmottagningen Serafen i Stockholm och Göingekliniken i Hässleholm. När nu de flesta patienterna i Sverige är listade är det så mycket enklare att köpa en befintlig vårdcentral än att börja från början, anser Daniel Olsson, vice affärsområdeschef hos Capio Närsjukvård.
– Vi vill finnas med i alla delar av vårdkedjan, från akutsjukhuset till vårdcentralen. Primärvården blir allt intressantare i och med den pågående utskiftningen av verksamhet från akutsjukvården. Omvandlingstrycket är stort i hela sjukvården, säger han.
Capio märker att många som driver vårdcentraler tycker att det är tungt med all administration. Daniel Olsson möter ofta personer som mycket hellre vill arbeta som doktorer än vara bolagschefer, och då kan det vara läge att sätta in en stöt.
– De allra flesta stannar kvar efter att vi köpt en vårdcentral, därmed kan vi ta vara på den kompetens de byggt upp. De personalägda vårdcentralerna kommer ofta väl ut i enkäter om bemötande, vi lär oss av dem, säger han.
På Husläkarmottagningen Serafen arbetar också de sex forna delägarna kvar. Men varken verksamhetschefen Ulf Hallum eller någon av de andra delägarna vill kommentera den omskrivna försäljningen till Läkartidningen.
Marknadsandelar inom primärvården våren 2011, sammanställt av Vårdföretagarna.
