För urologer, kliniska fysiologer, handkirurger, kärlkirurger och representanter för många andra specialiteter som i dag är grenspecialiteter är det ett efterlängtat besked att Socialstyrelsen vill möblera om rejält i specialitetsindelningen och låta fler specialiteter bli basspecialiteter.
– Jag är oerhört glad. Vi har kämpat för det här ända sedan förslaget till nuvarande specialitetsindelning kom. Det här är väldigt viktigt för alla Sveriges urologipatienter, säger Lars Henningsohn, ordförande för Svensk urologisk förening.
Kritiken mot dagens modell handlar om att utbildningen blir både lång och dyr när man först måste specialisera sig inom en basspecialitet som man sedan inte ska verka inom.
– 2030 beräknas varannan manlig cancerpatient ha prostatacancer, och det måste finnas urologer som kan ta hand om dem. Då har vi inte råd med en ineffektiv utbildning.
För akutsjukvården, som infördes som en tilläggsspecialitet 2006, har det gått knackigt med införandet. Den långa utbildningstiden, 7–8 år eller mer, har lett till många avhopp, och så sent som för en månad sedan beslutade Uppsala läns landsting att skrota ett pågående projekt för att utbilda akutläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Lisa Kurland hoppas att sjukhuset nu ska tänka om.
– Det här ställer saken i en annan dager. Det är svårt om man vill vara ett komplett universitetssjukhus att inte utbilda och forska inom en befintlig specialitet.
Förslaget innebär inte bara att ett antal specialiteter får ändrad status utan även att själva upplägget av ST-utbildningen ändras. Kunskaper och färdigheter som är gemensamma för flera specialiteter läggs i en särskild del i början av ST. Den här delen av ST, som kallas för gemensam kunskapsbas, omfattar två–tre år och ska bland annat ge primärjourskompetens. Därefter sker en fördjupning inom det som ska bli den egna specialiteten.
– Vi har försökt skapa ett flexiblare och mer funktionellt system som tar sin utgångspunkt i individernas behov av hälso- och sjukvård. Den gemensamma kunskapsbasen som alla måste ha gör att man kan ta hand om stora behovsgrupper, samtidigt som man snabbare kan komma in i sitt område, säger Ulf Kvist, sjukhuschef för Centralsjukhuset i Kristianstad och projektledare för översynen.
En annan förändring som ska ge ökad flexibilitet är att det blir fler ingångar till tilläggsspecialiteterna. Fyra nya tilläggsspecialiteter föreslås också: palliativ medicin, vårdhygien, skolhälsovård och äldrepsykiatri.
Modellen med bas-, gren- och tilläggspecialiteter infördes 2006 för att bredda läkarnas kunskapsbas och motverka effekten av en fortgående subspecialisering. Det nya förslaget innebär att bara en liten del av de totalt 24 grenspecialiteter som infördes 2006 blir kvar.
Är det inte ett underkännande av hela modellen?
– Utan att vara så kategorisk kan man väl säga att med den indelning vi gjorde uppkom vissa funktionalitetsbrister som många har framfört, inte bara specialitetsföreningar, säger Ulf Kvist.
Läkarförbundet var kritiskt till modellen när den infördes, och Heidi Stensmyren, vice ordförande i Läkarförbundet och ledamot i Socialstyrelsens ST-råd, berömmer myndigheten för att man lyssnat på kritikerna och tagit ett samlat grepp över hela strukturen.
– Det kommer att bli lättare att tillgodose behovet av kvalificerad sjukvård. Vi vet att det är långa ledtider i dag för att få fram färdiga specialister. Tanken med en gemensam kunskapsbas är också tilltalande, det gör det möjligt att byta specialitet och ändå behålla kärnkompetensen.
Förslaget ska remissbehandlas under fyra veckor. Enligt tidsplanen ska beslutet om ny specialitetsstruktur fattas vid halvårsskiftet. Därefter vidtar ett digert arbete med nya föreskrifter samt målbeskrivningar för i stort sett alla specialiteter.
Den gamla indelningen höll i fem år. Hur länge kommer den här att hålla?
– Ja, det kan vara så att vi är inne i en period av så snabb utveckling att det kommer att krävas översyn med viss regelbundenhet för att man ska vara fräsch. Men jag hoppas att detta är så pass stabilt och välgrundat att det står sig i alla fall några år, säger Ulf Kvist.
Övriga förändringar i förslaget: Neuroradiologi, nukleärmedicin och gynekologisk onkologi blir tilläggs- i stället för grenspecialiteter och får fler ingångar. Skolhälsovård, palliativ medicin, vårdhygien och äldrepsykiatri blir nya tilläggsspecialiteter.
