KU-ärendet handlar om huruvida det dåvarande statsrådet ägnade sig åt ministerstyre när hans departement kontaktade narkosläkaren och uppmanade henne att inte delta i den regionala etikprövningsnämndens arbete under den tid hon var åtalad.
Peter Eriksson (MP), KU:s ordförande och den som står bakom KU-anmälan, framhöll att etikprövningsnämnden är en självständig myndighet.
– Borde inte Tobias Krantz och ledande företrädare på departementet insett att det är olämpligt att departementet går in i en självständig myndighet och talar om vilka ledamöter som bör gå på nästa möte?
Det ansåg inte Tobias Krantz:
– Regeringen både utser, och ytterst entledigar, ledamöterna i etikprövningsnämnderna, och då är det också rimligt att ansvaret ligger på regeringen att vidta andra erforderliga åtgärder.
Tobias Krantz ansåg att det hade varit orimligt att inte agera när det kom till hans kännedom att en ledamot som innehade ett förtroendeuppdrag i en regional etikprövningsnämnd var åtalad för ett mycket allvarligt brott.
– För att allmänheten ska ha förtroende för en nämnd som ska etikpröva forskning är det viktigt att dess ledamöter inte kan ifrågasättas ur etisk synpunkt.
– Låt oss tänka oss att vi inte agerat och domslutet hade blivit det motsatta, vilken kritik hade det kunna leda till och hur hade det kunnat påverka etiknämndens förtroende?
Samtidigt, påpekade Tobias Krantz, hade ett beslut om att entlediga narkosläkaren från uppdraget »med all rätt« uppfattats som att regeringen föregrep den rättsliga processen. Därför valde man att framföra till överläkaren att departementet ansåg det lämpligt att hon tog en tillfällig »time-out« från nämndens arbete.
– Det finns en framväxande praxis att personer med ansvarsfulla förtroendeuppdrag tar en time-out under det att rättsprocesser pågår, menade Tobias Krantz, som framhöll att beslutet också bottnade i omsorg om läkaren.
– Om ett formellt regeringsärende om avstängning hade inletts hade det inte funnits några möjligheter att hemlighålla hennes identitet.
När narkosläkaren själv utfrågades om händelseförloppet i KU för en vecka sedan uppgav hon att hon per telefon fick veta av Utbildningsdepartementets expeditions- och rättschef att det hade fattats ett beslut om att hon inte skulle medverka vid etikprövningsnämndens sammanträden. Flera ledamöter undrade varför läkarens begäran om att få beskedet skriftligt avvisades. Som svar på den frågan upprepade Tobias Krantz flera gånger att det förmodligen rörde sig om ett missförstånd.
– Det fanns inget beslut.
Flera ledamöter i utskottet undrade varför läkaren inte kunde få den informationen skriftligt. Det hade kunna undanröja just sådana missförstånd.
– Rättschefen tyckte själv att det var ett svårt och krångligt samtal, vad jag förstod. Kan du se i efterskott att det hade kunnat vara klargörande med en skriftlig information? undrade Mia Sydow Mölleby (V).
– Det är lätt att vara efterklok, men det viktiga är att narkosläkaren efterfrågade ett beslut, och finns det inget beslut kan man inte ge skriftlig information om något sådant, svarade Tobias Krantz.
Tobias Krantz fick också frågan om regeringen skulle ha inlett ett avskiljningsärende om narkosläkaren hade fortsatt att gå på etikprövningsnämndens möten.
– Det är en hypotetisk fråga, men jag hade dragit mig i det längsta för att göra det.
