Europadomstolens högsta instans, stora kammaren, går på samma linje som underinstansen gjorde i en dom från 2010. Det innebär att man anser att hovrättsdomen för tjänstefel 2006 inte bröt mot vare sig Europakonventionens artikel om yttrandefrihet eller konventionens artikel om privatlivets helgd. De 17 domarna i stora kammaren var eniga i sitt domslut.
Gillberg dömdes för tjänstefel för att han, trots flera domar i kammarrätten, vägrade lämna ut patientmaterial till två forskare som 2002 ville granska hans forskningsresultat kring DAMP. Skälet till hans vägran var att han lovat deltagarna i projektet sekretess.
Europadomstolen slår fast att forskningsmaterialet tillhörde Göteborgs universitet och att ett universitet lika lite som någon annan myndighet kan komma överens med en utomstående part om att vissa dokument inte ska omfattas av offentlighetsprincipen. Frågan om och under vilka villkor en uppgift får lämnas ut kan inte kan avgöras annat än genom en normal sekretessprövning hos myndighet och domstolar, på det sätt som skedde efter de två forskarnas begäran.
Domstolen framhöll vidare att Gillberg som forskare inte var bunden av patientsekretess på samma sätt som om han hade varit deltagarnas egen läkare.
