Det är pedagogen Ola Lindberg som i avhandlingen »Let me through, I’m a doctor!«, visar att den rena yrkeskompetensen väger lättare än mer personliga egenskaper som humor, driv och lyhördhet när läkare ska rekryteras till sjukhusen.
Inte minst gäller detta de första åren ute i yrkeslivet.
– När rekryterare väljer bland kandidaterna har den medicinska kompetensen nästan ingen betydelse. Man utgår från att de flesta har den kunskap man behöver, säger Ola Lindberg, som lägger fram sin avhandling fredagen den 20 april.
Det var efter en period som pedagogisk konsult vid läkarutbildningen i Umeå som Ola Lindberg 2006 påbörjade sina forskarstudier. Huvudfrågan var vad som kännetecknar en kompetent läkare under studietiden och fram till det första jobbet.
Tre empiriska delstudier har bidragit till Lindbergs slutsatser.
• En större enkät till tre olika avgångsklasser vid läkarutbildningen. Sammanlagt 123 personer med mellan ett och två år i yrket svarade på frågor om vad som visat sig vara viktigt att kunna och hur de blev förberedda på detta under själva utbildningen.
• Djupintervjuer med åtta utbildare och åtta medicinstudenter. Frågorna har rört vad man önskat uppnå under den långa utbildningen och vad man anser kännetecknar en kompetent läkare.
• Studie av rekryteringen till AT-tjänster. De rekryteringsansvariga vid de 21 sjukhus i Sverige med flest sökande till AT-tjänster har fått besvara frågor om urvalet – alltså vilka egenskaper och kompetenser som avgör när tjänster tillsätts.
– Den medicinska kompetensen är naturligtvis viktig, men de flesta betraktar den som likvärdig bland de sökande. I stället uppvärderas de mer personliga egenskaperna, som därmed blir avgörande för om man får jobbet eller inte, säger Ola Lindberg.
– Den sociala kompetensen är viktig, alltså hur man hanterar människor och relationer, men också vilket driv man visat upp, och då inte bara när det gäller studierna. Har man en rik och aktiv fritid ses det som en merit även om det inte direkt går att relatera till de uppgifter du har i jobbet.
Den som däremot tydligt visar sin karriärlystnad och exempelvis pluggar stenhårt inför tentorna går sämre hem hos såväl kollegor som rekryterare. Att tro alltför mycket på sin egen förträfflighet och skicklighet är inte heller ett plus när den nybakade doktorn ska göra karriär.
– Det gäller att balansera de till synes motstridiga egenskaperna tuff och driven med empati och ödmjukhet. Det är nog litet av en upptäckt i mina studier, säger Ola Lindberg.
Han tror också att detsamma gäller inom andra kvalificerade yrken. Tillsammans med kollegan Oscar Rantatalo vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet har han jämfört synen på kompetens och kvalitet hos läkarna med synen på samma egenskaper inom den nationella insatsstyrkan.
Resultaten är slående lika.
– Det gäller att inte sätta sig på för höga hästar, men ändå stå på sig. Och att vara ödmjuk och ha förmåga att lyssna på andra.
Ola Lindberg hoppas nu att den pågående AT-utredningen, som syftar till att göra om hela läkarutbildningen, ska ta till sig av hans forskning och slutsatser. Inte minst för att både utbildning och rekrytering skulle ha mycket att tjäna på det.
– Det läggs enorma resurser på sjukhusens rekrytering av exempelvis AT-läkare. Men frågan är om det måste vara så, säger han och pekar på att AT är en inslussning i läkarrollen där man med stöd av handledare får prova på olika arbetsuppgifter.
– I nuläget jobbar de nya läkarna som vikarier ett år, och ibland längre, för att meritera sig för just AT. De har med andra ord jobbat för att få möjlighet att öva på att jobba. Hela poängen med den mjukare övergången från utbildning till arbete går då förlorad.


»Vill man göra karriär som doktor bör man inte visa sig alltför karriäriysten«, säger Ola Lindberg vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet efter att ha studerat processen vid rekrytering av AT-läkare. FOTO: BERTHOLOF BRÄNNSTRÖM