Sedan i höstas pågår på regeringsnivå en utredning om prissättning av läkemedel.
– Vi ska göra en bedömning av om miljöaspekter kan vägas in vid subvention, berättar särskilda utredaren Sofia Wallström.
Som det är i dag tar inte Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, miljöhänsyn vid beslut om huruvida ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna. För att TLV ska kunna göra det behöver det finnas tillräckliga kunskaper om läkemedels påverkan på miljön, möjligheter att kvantifiera kostnaderna för de negativa miljöeffekterna samt ett obligatoriskt system för miljöklassificering. I uppdraget ingår således att redovisa vilka praktiska förutsättningar som måste vara uppfyllda för att TLV ska kunna väga in miljöaspekter vid förmånsbeslut.
I uppdraget ingår också att undersöka om tillgången till små läkemedelsförpackningar kan bidra till minskad kassation av läkemedel.
Den första september i år ska utredningen vara klar.
Även Sveriges Kommuner och landsting, SKL, arbetar med att ta fram en miljöbedömningsmodell för läkemedel som är tänkt att kunna användas av TLV vid förmånsbedömning av läkemedel (se artikel nedan).
– Det hela började förutsättningslöst med rundabordssamtal. Det finns nu ett förslag till miljöbedömningsmodell, men vårt arbete har vilat sedan regeringen tillsatte sin särskilda utredning, berättar Nina Viberg, handläggare på SKL.
I detta arbete samarbetar SKL med Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Läkemedelsverket, Stockholms läns landsting, TLV, läkemedelskommittéerna, MistraPharma och Göteborgs universitet. Initiativet kom från LIF, och nu avser man att lämna framtaget material från rundabordsdiskussionerna vidare till regeringens särskilda utredare Sofia Wallström.
– Vi hoppas förstås att hon tar hänsyn till våra idéer och att svaret på hennes utredning blir »Ja – man ska ta hänsyn till miljön«, säger Bengt Mattson, CSR- och miljöhandläggare på LIF.
Bengt Mattson arbetar halvtid på LIFoch halvtid på Pfizer. Anledningen till halvtiden på LIF är att LIF har fått ett uppdrag inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin, nämligen att införa en frivillig miljömärkning, eller egentligen en miljöbedömning, av läkemedelsprodukter. Målet är att hitta vägar att uppmuntra industrin att frivilligt kontrollera utsläppen från läkemedelsfabriker.
– Men om vi ska lyckas genomföra det så måste miljöaspekterna tas med vid subvention av läkemedel, säger han. Det måste finnas gröna incitament.
– Ett läkemedel kanske kan få kosta lite mer om det uppfyller vissa gröna kriterier, att det inte bara, som i dag, är lägsta pris som avgör vilket läkemedel som kan bli periodens vara.
Han tycker att ett lämpligt tidsperspektiv på när detta kan införas är 2014.
SKL och LIF är också två aktörer i en nationell kampanj som drog i gång i dagarna, riktad till allmänheten om att överblivna läkemedel ska lämnas in på apotek. Huvudbudskapet är att var man än har köpt sitt läkemedel så kan överblivna läkemedel lämnas tillbaka till vilket apotek som helst. Ett av målen i den nationella läkemedelsstrategin är att 80 procent av överblivna läkemedel ska lämnas tillbaka.
Går arbetet med gröna läkemedel framåt?
– Arbetet går framåt, men ibland känner jag att vi borde ju ha kunnat komma ännu längre med tanke på hur länge vi har jobbat med frågan. Men Sverige är världsledande och det tar tid att förändra. Vi måste se till att de beslut vi fattar är grundade på kunskap, säger Bengt Mattson.
