Det är konstitutionsutskottets (KU) ordförande Peter Eriksson som anmält den dåvarande forskningsministern Tobias Krantz (se LT nr 3/2011).
Saken gäller vem som egentligen fattade beslutet att narkosläkaren, strax efter att det första åtalet väckts i februari 2010, inte längre var välkommen som ledamot i den regionala etikprövningsnämnden.
– Det tycks vara så att Tobias Krantz och en av hans närmaste medarbetare kontaktade läkaren och bad att hon inte ska gå på möten, sa Peter Eriksson till Läkartidningen i samband med att han gjorde anmälan i januari.
I ett brevsvar till KU inför hanteringen av ärendet har Utbildningsdepartementet svarat på en del frågor. Bland annat skriver Utbildningsdepartementet så här:
»I samråd med ansvarigt statsråd och ansvarig statssekreterare tog expeditions- och rättschefen kontakt med överläkaren per telefon. Den första telefonkontakten togs sedan överläkaren åtalats för ett allvarligt brott i syfte att efterhöra hur överläkaren ställde sig till frågan huruvida hon under pågående brottmålsprocess skulle delta i regionala etikprövningsnämndens i Stockholm sammanträden […]. Vid samtalen framhöll expeditions- och rättschefen vikten av att upprätthålla allmänhetens förtroende för etikprövningsnämndens verksamhet, men betonade samtidigt att det inte var fråga om något entledigande […].«
Under utfrågningen fick narkosläkaren frågan om hon minns huruvida ord som krav, avsked eller entledigande användes av rättschefen under samtalet.
– Jag frågade men hon svarade inte rätt ut, men jag uppfattade det som ett krav, sa narkosläkaren.
Narkosläkaren fick upprepade gånger svara KU-ledamöterna på om det framgick av de samtal hon hade per telefon med Utbildningsdepartementets rättschef, vem som låg bakom beslutet att det inte var lämpligt att hon deltog i etikprövningsnämndens möten. Narkosläkaren svarade att Tobias Krantz inte nämndes explicit, utan rättschefen hänvisade hela tiden till att »vi« tagit beslut. Däremot sa narkosläkaren att rektorn för Karolinska institutet nämndes vid namn och att rättschefen sa att det fanns risk att allmänhetens förtroende för Karolinska institutet skulle rubbas om hon fortsatte delta i etikprövningsnämndens möten.
Under utfrågningen fick narkosläkaren frågan om hon inte, mitt i den tumultartade situation hon befann sig i, möjligtvis kan ha övertolkat telefonsamtalen med rättschefen, men narkosläkaren var bestämd i sin uppfattning och hänvisade till sina egna anteckningar från det aktuella tillfället.
Hon fick trots begäran aldrig något skriftligt beslut i frågan men slutade gå på mötena. Efter den friande domen hörde etikprövningsnämndens ordförande av sig och hälsade henne åter välkommen, men trots det har hon inte gått på några möten sedan dess heller.
När KU-utfrågningen var över sa narkosläkaren till Läkartidningen att det kändes bra att utskottsledamöterna verkade ta saken på stort allvar.
– Det är bra om man uppmärksammar det här så att det inte upprepas. Så här kan det inte få gå till, man måste kunna få skriftliga besked, säger hon.
Att Utbildningsdepartementet i sitt brevsvar till KU hävdat att samtalen var för att efterhöra narkosläkarens egen åsikt om att delta i nämndsammanträdena under den pågående brottsutredningen anser hon är en försköning av historien
– De har ju inga dokument alls. Att man skriver så är konstigt när man inte har något underlag. Jag har ju i alla fall mina dagböcker!
Nästa vecka frågas Tobias Krantz ut av KU. I maj lägger utskottet fram sitt betänkande av granskningen.
