Det första pilotförsöket i Sverige för NPÖ startade 2008, och var ett samarbete mellan Örebro läns landsting och Örebro kommun. Då fick omkring 350 sjuksköterskor och arbetsterapeuter vid kommunala äldreboenden tillgång till journaluppgifter från landstinget.
Pilotförsöket gick bra, och efter pausen på grund av Datainspektionens ingripande har man gått över till ett mer reguljärt införande. I dag är det omkring 400 sjuksköterskor och arbetsterapeuter inom Örebro kommun, och vid två privata vårdboenden, som har tillgång till systemet, samt ett 50-tal läkare och tandläkare inom Örebro läns landsting och ett 40-tal tandhygienister.
En färsk enkät bland dessa användare visar, att nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med NPÖ och att två av tre säger sig ha stor eller mycket stor nytta av tjänsten i sitt arbete. De vanligaste skälen till att de använder NPÖ är att de vill komplettera patientens egen information, se provsvar och läsa andra vårdgivares anteckningar.
Målet är att de övriga elva kommunerna i länet ska ansluta sig under det här året. Ett länsgemensamt projekt pågår med en särskilt avdelad projektledare. Inom Örebro läns landsting används NPÖ ännu i begränsad omfattning, i avvaktan på att övriga landsting ska publicera information där. Just nu är det bara några enstaka specialistvårdskliniker som kan ha nytta av NPÖ i sitt dagliga arbete.
Landstinget i Sörmland remitterar till exempel specialistvårdspatienter till ögon- och öronklinikerna vid Universitetssjukhuset i Örebro, och nu kan läkarna på båda sidor följa behandlingen via NPÖ i stället för att behöva vänta på papperskopior. Sjukhuset i Karlskoga tar emot många patienter från östra Värmland och vill gärna få tillgång till deras journaluppgifter – något som kan bli möjligt när Värmland senare i år går med i NPÖ.
När fler landsting publicerar information till NPÖ, kommer ett särskilt införande att genomföras inom Örebro läns landsting.
En oväntad deltagare är Folktandvården. Det berättar Karin Rydberg, systemförvaltare för NPÖ i landstinget:
– De kontaktade oss och berättade att de saknar information om vilka mediciner deras patienter tar, liksom om besök hos käkkirurgen. Vi gjorde ett snabbt införande, och i dag har tandläkare och tandhygienister hos Folktandvården i hela länet tillgång till denna journalinformation. Nästa steg är att de också börjar producera information åt andra.
Den information som landstinget i Örebro gjort tillgänglig är inte hela journalerna rakt av, utan de centrala delarna: inskrivning, besök och epikris. Där finns också läkemedelsförteckning, diagnoser, uppgifter om kontakter med vård och omsorg och resultat av undersökningar och provtagningar.
I sin tillsyn ställde Datainspektionen krav på bättre information till allmänheten, och i dag finns bland annat informationsbroschyrer på åtta språk. Landstinget har också ett speciellt telefonnummer dit man kan ringa om man funderar på att spärra sin journalinformation från NPÖ.
– Många som ringer är inriktade på att spärra, men de flesta blir lugnade när de får veta att de måste ge sitt samtycke varje gång någon vill ta del av informationen, säger Karin Rydberg. Att de kan begära ut loggar på vilka som tittat på informationen känns också betryggande.
Allt som allt var det fram till mitten av februari endast 58 personer i Örebro län som valt att spärra hela sin journal eller delar av den, berättar Karin Rydberg. Själv tycker hon att rädslan för olovlig spridning av uppgifter är överdriven, eftersom åtkomst till uppgifter kräver en patientrelation och samtycke från patienten. Patienten måste också finnas tillgänglig i ditt lokala journalsystem för att du ska kunna öppna journalen i NPÖ, säger hon:
– Vårdpersonalen har annat att göra än att surfa runt och titta på fel journaler. Om jag kommer in som patient, vill jag framför allt att den som vårdar mig ska ha tillgång till den information som behövs för att ge mig bästa vård.
– Och det var inte bättre på pappersjournalernas tid. Jag arbetade på ett centralarkiv på en av landstingets förvaltningar då och såg hur en journal kunde bli liggande ett år på en expedition, utan att någon hade minsta koll på den.
Örebro må ligga först i Sverige, men för många läkare där är NPÖ fortfarande okänd.
– Vi är definitivt dåligt informerade, säger Ann-Marie Terner, distriktsläkare i Karlskoga och vice ordförande i Örebro läns läkarförening.
När Läkartidningen kontaktade henne, kände varken hon eller hennes två presidiekollegor till NPÖ-satsningen i Örebro län. Vad NPÖ är visste hon dock – tack vare ett informationsmöte som Distriktsläkarföreningen ordnade för ett par år sedan.
– NPÖ har inverkan på vårt arbete, och då bör det vara en fråga för facket, säger Ann-Marie Terner. Vi skulle åtminstone ha fått information.
