Organisationsforskaren Louise Bringselius, verksam vid Lunds universitet, har genomfört en enkät bland 663 läkare vid tolv kliniker på Skånes universitetssjukhus, och 355 läkare svarade. Även deras klinikchefer fick svara på frågorna, och det gjorde sju av tolv.
Att en stor del av läkarkåren är starkt kritisk till sammanslagningen är väl känt och bekräftas i undersökningen. Två av tre läkare som svarat menar att beslutet var fel, medan sex av sju klinikchefer anser att det var ett bra beslut. Ser man till effekterna av fusionen anser de flesta läkare att såväl patientsäkerhet, effektivitet som arbetsmiljö blivit sämre.
Skepsisen mot fusionen återspeglas i förtroendet för ledningen. Fyra av fem läkare i enkäten saknar förtroende för sjukhusledningen och anser att det inte finns en förtroendefull och fungerande dialog mellan läkarkollektivet och sjukhusledningen. Och 93 procent anser att det saknas en sådan dialog mellan läkarkollektivet och politiska beslutsfattare.
Enligt Louise Bringselius är förtroendesiffrorna anmärkningsvärt låga och kan innebära svårigheter att leda verksamheten effektivt.
– Forskning visar att den viktigaste faktorn för att lyckas med förändringsarbete i offentlig sektor är att man har medarbetarnas förtroende. Inom vården, där läkarna fattar en massa självständiga beslut ute i kapillärerna, är man extra beroende av att man har en fungerande dialog mellan ledning och medarbetare, säger Louise Bringselius.
Siffrorna är dessutom bekymrande ur demokratisynpunkt, menar hon.
– Från ledning och politiker har man i media kommunicerat att det varit en överlag framgångsrik satsning. Om man påstår något sådant måste det vara en bild som har stöd hos professionen, annars kan medborgarna inte vara säkra på att de får en korrekt bild av verkligheten.
Även de fackliga organisationerna drabbas av kritiken. Bara fem procent av läkarna tycker att dialogen fungerar bra med facket, 67 procent tycker att den fungerar dåligt.
Jens Bernow, ordförande i Malmö läkareförening, menar att man genom klinikombuden har väl utbyggda kommunikationskanaler, och har svårt att se vad man skulle ha kunnat göra mer.
– Vi har varit djupt otillfredsställda med fusionen, men ur facklig synpunkt har vi kommit till korta eftersom arbetsgivaren inte har brytt sig. Jag tror att mycket av frustrationen bottnar i det.
Om läkare och chefer har olika uppfattning om följderna av sammanslagningen är de desto mer eniga när det gäller synen på de beslutsfattare som drev igenom den. En majoritet i båda grupperna har lågt förtroende för den politiska ledningen, och båda grupperna menar att det sätt som fusionen skett på inte visar på hög kompetens bland tjänstemän och politiker.
