Studier som gjorts visar att bara en tredjedel av läkares arbetsdag ägnas åt att träffa patienter. Resten går åt till patientrelaterad administration, som journalföring och remisser, samt övrig administration.
Den här utvecklingen hoppas man kunna vända i Västerbotten. Landstinget genomför för närvarande ett omfattande besparingsprojekt för att få ekonomin i balans, och ett av delprojekten handlar om att utnyttja läkarkompetensen mer effektivt. Erik Bergström, professor i pediatrik vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå, har lämnat över en lista med förslag till åtgärder för att minska läkarnas administrativa arbete. Förslagen har hämtats från en referensgrupp med läkare på olika nivåer och från olika specialiteter.
Att göra något åt dåligt fungerande datasystem hör till de viktigaste åtgärderna på den övergripande landstingsnivån som lyfts fram i rapporten. Man bör också bli mer restriktiv med att införa nya rutiner och projekt som tar tid för läkarna.
– Det har varit väldigt modernt med olika förbättringsarbeten där man ska förbättra flöden och annat. De här projekten kan vara lovvärda, men de stjäl väldigt mycket tid från det kliniska arbetet, säger Erik Bergström, som också menar att man måste ifrågasätta om alla projekt verkligen tillför något av värde.
– Läkare har varit ganska skeptiska och tyckt att en del har varit snömos, och det finns väl en del fog för den kritiken.
Men även när det gäller hur arbetet organiseras på kliniknivå finns det mycket att göra, enligt rapporten. Bland annat kan man se till att servicen runt läkarna fungerar bättre.
– Det har varit en tidsanda att doktorer inte ska bli uppassade, men det är ett väldigt slöseri med kompetens. Jag tror att det håller på att bli ett uppvaknande, säger Erik Bergström.
Många läkarsekreterare försvann under neddragningarna på 1990-talet, och ett annat förslag är att anställa fler sekreterare – fast i en uppgraderad version.
– Vi har lyft fram att man skulle behöva uppgradera sekreterarna till att bli mer vårdadministratörer och teamsekreterare, som kan ta en del mer avancerade uppgifter – som att sköta register och annat – som doktorer och sköterskor sitter med i dag men som definitivt inte kräver medicinsk utbildning.
Förslagen har nu lämnats till landstingsledningen. Nästa steg blir att formulera ett uppdrag till verksamhetscheferna.
Hur stor del av arbetstiden är det realistiskt att läkare lägger på direkt patientmöte?
– Som ett första steg tycker jag att det borde vara fullt möjligt att komma upp till hälften.