Det är ingen hemlighet att regeringens utredare av läkarutbildningen, Stefan Lindgren, anser att AT har spelat ut sin roll. Nu är det alltså, säkert till många AT-vänners besvikelse, även Läkarförbundets officiella ståndpunkt. Enligt den policy som centralstyrelsen, CS, antog den 31 maj bör AT ersättas med en obligatorisk handledarledd tjänstgöring efter legitimationen. Inom ramen för tjänstgöringen, som ska vara minst ett år, ska läkaren få erfarenhet av kirurgi, medicin, psykiatri och allmänmedicin.
Den nya tjänstgöringen kallas i policyn för »klinisk bastjänst« (BasT) – en skillnad gentemot förslaget från UFO (Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation) från i november i fjol där begreppet AT, möjligen något förvirrande, användes om både den nuvarande och den nya tjänstgöringen.
Samtidigt som AT försvinner föreslår man att AT-provet ersätts med ett nationellt test med större tonvikt på kliniska situationer och patientfall.
I övrigt är huvuddragen i policyn desamma som i UFO:s förslag (se LT nr 47/2011). En förlängning av grundutbildningen från elva till tolv terminer föreslås, en anpassning till normen i Europa och till det faktum att kraven på vad som ska rymmas inom utbildningen ökat på senare år. Grundutbildningen bör enligt Läkarförbundet leda till både läkarexamen och läkarlegitimation. Samtidigt betonar man att det är viktigt för att legitimationssystemet ska uppfattas som trovärdigt att lämplighetsprövningen blir ett separat förfarande med Socialstyrelsen som yttersta garant.
Enligt Läkarförbundet leder förslaget till att tiden till specialistkompetens kortas, bland annat genom att delar av BasT som ligger inom målbeskrivningen för en specialitet kan räknas in i ST. Genom att alla legitimerade läkare, oavsett utbildningsland, måste genomgå BasT före specialistutbildningen undviks också problemen med att läkare med legitimation från EU/EES-länder utan AT inte har samma kompetens som svenskutbildade när de börjar ST.
Läkarförbundet vill också att grundutbildningen ska bli mer enhetlig, genom en nationell kompetensbeskrivning och standarder för undervisning och examination. Detta ligger i linje med den pågående utredningen av läkarutbildningen, där en tydligare beskrivning av vilka kunskaper och färdigheter som förväntas hos en nyutexaminerad läkare ingår i uppdraget.
