Antalet vårdplatser inom den specialiserade vården (somatisk och psykiatrisk vård) var 2010 25 476. År 2011 låg siffran på 25 477. De två senaste åren har Sverige därmed haft 2,7 vårdplatser per 1 000 invånare i den specialiserade vården.
Läkarförbundets ordförande Marie Wedin tror ändå att det har skett en relativ vårdplatsminskning eftersom befolkningen blir äldre och större. Hon är också säker på att behovet av vårdplatser är större än tillgången.
– De stora akutsjukhusen har ju kronisk vårdplatsbrist, säger Marie Wedin.
Fram till förra året hade också minskningen pågått under många år, och 2010 fanns cirka 12 procent färre vårdplatser än 2001. Det framgår i en bilaga till SKL:s och Socialstyrelsens »Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011«.
Där kan man också se att beläggningsgraden under samma tidsperiod ökat från 80 till 88 procent. Beläggningsgraden är förhållandet mellan den sammanlagda vårdtiden i dagar och det totala antal vårdplatser gånger 365, alltså den maximalt möjliga vårdtiden i dagar.
Färre vårdplatser är en av orsakerna till att beläggningsgraden ökat, enligt SKL och Socialstyrelsen. En annan orsak är att det blivit fler patienter och vårdtillfällen per 100 000 invånare.
Detta är dock inga direkta mått på överbeläggningar, påpekar SKL och Socialstyrelsen, och hänvisar till det pågående projektet »Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar« (se LT nr 43/2011 och nr 19/2012).
Vårdplatser i Sverige totalt, 2001–2010.
Beläggningsgrad, 2001–2010.
