För första gången på många år har det under 2011 inte skett någon minskning av det totala antalet vårdplatser i landet, visar Sveriges Kommuner och landstings årliga statistik som publicerades 1 juni. Men ingen ökning heller.
Antalet vårdplatser inom den specialiserade vården (somatisk och psykiatrisk vård) var 2010 25 476. År 2011 låg siffran på 25 477. De två senaste åren har Sverige därmed haft 2,7 vårdplatser per 1 000 invånare i den specialiserade vården.
Läkarförbundets ordförande Marie Wedin tror ändå att det har skett en relativ vårdplatsminskning eftersom befolkningen blir äldre och större. Hon är också säker på att behovet av vårdplatser är större än tillgången.
– De stora akutsjukhusen har ju kronisk vårdplatsbrist, säger Marie Wedin.
Fram till förra året hade också minskningen pågått under många år, och 2010 fanns cirka 12 procent färre vårdplatser än 2001. Det framgår i en bilaga till SKL:s och Socialstyrelsens »Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011«.
Där kan man också se att beläggningsgraden under samma tidsperiod ökat från 80 till 88 procent. Beläggningsgraden är förhållandet mellan den sammanlagda vårdtiden i dagar och det totala antal vårdplatser gånger 365, alltså den maximalt möjliga vårdtiden i dagar.
Färre vårdplatser är en av orsakerna till att beläggningsgraden ökat, enligt SKL och Socialstyrelsen. En annan orsak är att det blivit fler patienter och vårdtillfällen per 100 000 invånare.
Detta är dock inga direkta mått på överbeläggningar, påpekar SKL och Socialstyrelsen, och hänvisar till det pågående projektet »Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar« (se LT nr 43/2011 och nr 19/2012).
Nyheter
Smittspridningen och antalet dödsfall inom särskilda boenden har minskat kraftigt i takt med allt fler blivit vaccinerade. Därför öppnar Folkhälsomyndigheten nu för att fullvaccinerade äldre på särskilt boende kan få träffa anhöriga utan fysisk distans.
Nyheter
Socialstyrelsen föreslår en lagändring så att patientregistret utvidgas till att även innehålla uppgifter från primärvården. Frågan är ett decennium gammal, och nu under pandemin hade funktionen hjälpt att få statistik över hur vanligt långtidscovid är.
Nyheter
M, V och KD vill anslå ytterligare 4,35 miljarder kronor till äldreomsorgen, varav 300 miljoner till fler läkare, i statsbudgeten för 2021, enligt en uppgörelse mellan partierna som presenterades i dag. Det krävs mer, säger Läkarförbundet.
Nyheter
För att tillgodose kompetensnivån hos läkare inom företagshälsovården föreslår Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett särskilt introduktionsprogram och fördjupande fristående kurser på distans. Förslagen sågas av Företagsläkarföreningen som menar att förslagen inte är tillräckliga.
Nyheter
Läget med pandemin i Region Jönköpings län är så allvarligt att krisavtalet inte räcker för att klara bemanningen. Nu begär regionen hjälp från andra håll i landet. Det är första gången den så kallade »nationella larmytan« används.
Nyheter
Region Östergötland har öppnat en bedömningsmottagning för patienter med långtidscovid på lasarettet i Motala. Det blir regionens tredje mottagning.
Nya rön
En rad tillstånd med gemensam patofysiologi ökade risken för intensivvårdskrävande covid-19, enligt en svensk fall–kontrollstudie. Kopplingen var väsentligen oberoende av socioekonomiska faktorer, och samtliga riskfaktorer hade större relativ betydelse hos yngre.
Recension
»Denna bok kommer att göra skillnad för personer med epilepsi och bör finnas tillgänglig på varje vårdinrättning som ansvarar för patienter med epileptiska anfall.« Torbjörn Tomson har läst Johan Zelanos bok om epilepsi i arbetslivet.
Nyheter
Barnsjukvården har drabbats av tydliga undanträngningseffekter på grund av pandemin. Mest har den planerade barnsjukvården påverkats, enligt läkaren och professorn Jonas F Ludvigsson som gjort en enkätundersökning bland verksamhetschefer.
Nyheter
Bristen på läkare fortsätter, enligt Socialstyrelsens årliga rapport. Men det är ingen generell brist. Nästan alla regioner vill rekrytera fler erfarna specialistläkare. Få ser däremot behov av fler läkare utan specialistkompetens. Några regioner anser till och med att det råder ett överskott.(3 kommentar)
Nyheter
Direkt efter sportlovet ska 20 000 anställda i Region Skåne snabbtestas för covid-19. Anledningen är att regionen vill upptäcka eventuell smittspridning som skett under lovet.
Nyheter
Läkarduon Jill Taube och Maria Zetterlund har drivit nätverket »Vem tar hand om doktorn?« i tre år. Nu vill de ta arbetet kring arbetsrelaterad ohälsa och stress ett steg längre genom en modell med strukturerade kollegiala samtal.
Kultur
Ett ständigt växlande mellan frustration och utmattning. Så går dagarna för läkaren Hezha Seradji-Aghdam på en covidavdelning i Cambridge, USA. Men efter ett 16-timmarspass på sjukhuset får han en personlig uppenbarelse som inger hopp för kommande arbetspass.(1 kommentar)
Författarintervjun
Adam Åkerman är ST-läkare, Helsingborgs lasarett, och har tillsammans med kolleger undersökt följsamhet till riktlinjer för beslut om att avstå livsuppehållande behandling.
Debatt
Då glukosuri ökar risken för urinvägsinfektion kan det vara motiverat att använda urinstickor vid screening för detta tillstånd hos patienter med SGLT2-hämmare, men flytta fokus från uringlukos till urinnitrit och urinleukocyter vid tolkning av stickorna, skriver Anders Larsson och medförfattare.(2 kommentar)
Nyheter
Läkarförbundet har ifrågasatt krislägesavtalet och Vårdförbundet överväger att lämna det helt. Nu kortar Sveriges Kommuner och regioner uppsägningstiden, vilket innebär att parterna hinner avsluta en utvärdering av avtalet innan fackförbunden behöver ta ställning till ett eventuellt utträde.
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok
