Kostnaderna måste minskas med 650 miljoner kronor inför 2013, och det är personalkostnaderna som ska stå för den största delen: 400 miljoner kronor eller 700–800 helårstjänster, enligt sjukhusledningens åtgärdsplan.
– Väldigt beklagligt. Vi har haft en ekonomi i balans i tre år. Vad är det som gör att den inte längre är det? Det är obegripligt att ekonomiavdelningen inte signalerat långt tidigare, säger Solbritt Lonne Rahm.
– Det sägs att vi är flera hundra anställda fler än förra året. Men alla upplever att de jobbar hårt. De upplever ingen skillnad det senaste året.
Hur många läkare som får sluta är inte klart. Inget varsel är ännu lagt. Beskedet är att neddragningarna ska ske genom naturlig avgång, såsom pensionsavgångar och genom att vikariat inte förlängs.
– Man tittar väl på om man kan vara utan vikarierna. Det blir en otrolig stress för dem som får gå och för dem som är kvar och får ta över arbetsuppgifter.
Av sjukhusets totalt 15 000 anställda är omkring en tiondel vikariatsanställda eller nära pension.
– Vi kommer att kräva konsekvensanalyser inför alla neddragningar. En del kliniker har många vikarier.
Vad händer nu?
– Just nu är det mest krishantering. Vi försöker bevaka arbetsmiljön och bevaka vad arbetsgivaren gör. Utöver samverkansgruppen, där besluten tas, sitter vi i »knutgrupper«, där vi får och lämnar information till arbetsgivaren. Där har vi möjlighet att berätta hur våra medlemmar mår och diskutera lösningar.
Managementkonsultbolaget McKinsey är inkallat för att analysera situationen, berättar Solbritt Lonne Rahm.
– McKinsey säger alltid att vi har för många läkare. Och vi är fler läkare på Karolinska än på andra sjukhus i Stockholm, men vi har ett annat uppdrag också. Vi har undervisning, handledning, forskning och utveckling.
Marta Christensson, huvudskyddsombud för läkarna på Karolinska, säger att arbetsmiljöläget redan är ansträngt.
– Vi har redan en väldigt ansträngd situation som kommer nu med sommaren och bristen på vårdplatser. Och efter sommaren finns ingen tid för återhämtning.
– Som läkare är det väldigt jobbigt att prioritera bland patienter utan att ha luft i systemet. Är situationen ansträngd har man inte tid att diskutera, konsultera eller samtala med kolleger eller hitta alternativ. En dålig arbetsmiljö äventyrar patientsäkerheten. Och hur ska vi hinna forska, utveckla och utbilda yngre kolleger? säger Marta Christensson.
