I den nya rapporten skriver Läkarförbundet att det numera finns fog för att säga att undanträngningseffekter till följd av kömiljarden inte är något marginalfenomen utan förekommer »på ganska bred front«.
Slutsatserna bygger på de två senaste årens uppföljningar av vårdgarantin från Socialstyrelsen (se LT 22/2012, 29/2011), där man funnit allt starkare evidens för att kömiljarden lett till undanträngning, men också på en djupintervjustudie med 20 läkare inom både primär- och specialistvård som förbundet låtit utföra.
Studien visar att läkarna är positiva till ambitionen att korta köerna, men att de känner frustration över att vårdgarantin och framför allt kömiljarden lett till att man tappat inflytande över de medicinska prioriteringarna. Skälet är en hårdare styrning från sjukvårdsledningar som vill ha del av pengarna. Både primärvårdsläkare och specialistläkare vittnar också om att man remitterar patienter mellan sig för att slippa ha dem i den egna kön.
– Socialstyrelsen har med sin metodik hittat undanträngningseffekter, och det utvecklar vi nu genom att visa hur kömiljardens effekter kan upplevas av enskilda läkare, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin.
– Vi hoppas att beslutsfattarna nu inser att man måste tillsätta en utredning för att kunna förbättra den nuvarande vårdgarantin.
Läkarförbundet lanserade 2011 idén om en »medicinsk vårdgaranti« som ett alternativ. Tanken var att patienter skulle ha rätt att bli bedömda av specialist inom 30 dagar och därefter få en tidssatt plan för hela vårdförloppet, där ramarna skulle variera beroende på det specifika tillståndet.
I den nya rapporten har förbundet modifierat förslaget i den del som gäller specialistvården. Det första steget, »bedömningsgarantin«, finns kvar, men det senare momentet har nu ersatts med något som man kallar »individuell behandlingsgaranti«, som innebär att behandlingen ska påbörjas inom en viss, individuellt anpassad, tidsperiod.
– I många fall vet man inte diagnosen på förhand utan måste vänta och se lite vad som händer. Innan dess kan det vara svårt att planera för ett sammanhängande behandlingsförlopp, säger Marie Wedin, som samtidigt understryker att förslaget inte ska ses som mer än en utgångspunkt för vidare diskussion.
– Det viktigaste är inte att det blir just på det sättet, det viktiga är att det blir en utredning, och det här är ett exempel på hur man skulle kunna arrangera det.
Men även om man skulle ändra i vårdgarantin på det sätt som Läkarförbundet önskar är Marie Wedin tveksam till att koppla den till ekonomiska incitament för att den ska uppfyllas.
– Ersättningar ger alltid bieffekter, så man måste vara försiktig.
I rapporten gör man även en utblick till de nordiska grannländerna, där medicinska vårdgarantier har införts eller håller på att införas.
– I Norge har man hittat en modell som både läkarförbundet och huvudmännen är rätt nöjda med, det tycker jag väcker respekt, säger Marie Wedin, som tycker sig märka en ökad acceptans bland beslutsfattare för tanken att den medicinska prioriteringen ska väga tyngre i vårdgarantin.
– När vi började kritisera det här ville Socialstyrelsen och andra inte erkänna att det fanns några undanträngningseffekter, man tyckte att vårdgarantin och kömiljarden lett till strålande resultat. Men nu känns det som vinden håller på att vända. Göran Hägglund verkar fortfarande tycka att kömiljarden är det bästa som hänt Vårdsverige, och att vi inte ska röra den, men väldigt många andra verkar förstå att den skulle gå att göra bättre.
