Lena Munkhammar har i juni knappt hunnit flytta in i sitt arbetsrum på Carema sjukvård, några våningar upp i ett höghus i Vreten, arton tunnelbaneminuter från Stockholms central. Den lilla modulen gapar fortfarande tom, sånär som på den rekvisita som hon använde vid chefsföreningens årsmöte i maj, där hon föreläste på temat att få medarbetare att göra stordåd: ett gosedjur med en leksakstiara på huvudet.
Hennes främsta budskap till cheferna i föreningen, som hon själv ännu inte är medlem i, är att medarbetare växer med uppgiften, om de bara ges de rätta förutsättningarna och verktygen – och vågar stå för sina idéer och bära tiaran.
– De här böckerna ska du läsa, säger Lena Munkhammar och räcker efter några inledande öppningsfraser över ett par böcker från en i övrigt tom bokhylla. Och ett lika rent skrivbord. Det är managementlitteratur (»Ja-sägarna« av Åke Ortmark och »Sexistens karriärhandbok för unga kvinnor« av Lars Einar Engström).
Lena Munkhammar är en färgstark person. Hon säger att hon haft turen att få goda mentorer – samtliga män. Som före detta konståkerska och 100-meterslöpare är hon inte rädd för att konkurrera. Hon är rakt på sak och verkar utifrån tidningsklipp kunna ha hårda nypor. »Gävles Margaret Thatcher« har hon kallats i lokalpress, efter att som sjukhusdirektör vid Länssjukhuset Gävle-Sandviken ha effektuerat tuffa sparbeting. Genom alla uppdrag har hon dock sett till att ha en fot kvar i kliniken. Fortfarande arbetar hon kliniskt fyra timmar i veckan som timanställd neurolog i Gävle.
– Patienterna är mina bästa mentorer, säger Lena Munkhammar, som vet hur man levererar journalister »one-liners«.
Lena Munkhammar handplockades till Carema sjukvård efter skandalen vid systerföretaget Carema Care. Den redan tillsatte nya vd:n löstes ut.
Vanvård, cynisk ekonomism och missnöjda medarbetare vid ett äldreboende drivet av Carema Care hade skildrats i en serie artiklar i Dagens Nyheter. Bevakningen fick senare mothugg i Sveriges Kommuner och landstings tidning Dagens samhälle, som bland annat pekade på olika läkarföretags roller i konflikten. DN lyfte i sin tur fram att Dagens Samhälles nya styrelseordförande, Henry Sténson, tidigare i egenskap av pr-konsult hjälpt Carema Care med krishanteringen.
Tidskriften Scoop, Föreningen Grävande journalisters organ, ägnar i sitt senaste nummer 32 sidor åt Caremaaffären, där man analyserar och återger delar av den journalistiska bevakningen.
– För allmänheten har kissblöjor fastnat på näthinnan. Även om vi som företag i flera media fått upprättelse så är ett solkat varumärke ett problem. Den frågan jobbar vi med på flera sätt, kommenterar Lena Munkhammar affären.
– Framför allt måste vi säkerställa att vi är ett kvalitetsföretag, tillägger hon.
Vid tiden för intervjun, i månadsskiftet maj/juni, diskuterades inom företaget även ett namnbyte. Men något sådant är inte längre aktuellt.
Lena Munkhammar är trippelspecialiserad läkare i geriatrik, neurologi och internmedicin. Hon har varit sjukhusdirektör för Gävle-Sandvikens sjukhus. Hon har varit verkställande direktör för tidningskoncernen Gävle Tidningar AB, men köptes ut i samband med en tidningssammanslagning, där vd-kollegan Per Fagerström drog det längsta strået. Hon har arbetat som affärsområdeschef i den privata vårdkoncernen Inom, och har även haft en fot inne i den akademiska världen: ett årslångt konsultuppdrag som prefekt vid den ekonomiska institutionen vid Högskolan i Gävle.
Hennes stora uppgift som vd för Carema sjukvård blir att utveckla nya vårdformer – och att rekrytera läkare. Lena Munkhammar säger att hon inte vill föregå processen, »men i Simrishamn på Österlen i Skåne har Carema ett närsjukhus som fungerar bra«.
– Specialistsjukvården och vårdvalet ger oanade möjligheter. Med alla utmaningar som står framför oss behövs goda initiativ. Det finns inte en lösning hur vården ska organiseras, utan ju fler kockar, desto bättre soppa – förutsatt att man vet vilken soppa man ska koka.
För hantverket krävs skickliga doktorer som vill engagera sig.
– Hur ska morgondagens arbetsplats se ut för att läkare ska vilja vara kvar, vilja vara med att utveckla vården tillsammans med andra personalgrupper, patienter och arbetsgivare?
Det är frågor som hon grunnar på. Lena Munkhammars erfarenhet är att många läkare i dag jobbar som »handelsresande«, men att det inte främst är pengarna som styr läkarnas val, utan bristen på sammanhang och inflytande.
– Man jobbar en vecka här och en där. Men man är inte delaktig. Därmed inte sagt att det är fel på de läkare som snurrar runt. Det finns en myt att läkare bara drivs av pengar.
Läkare går inte nödvändigtvis till bäst betalt jobb. Men om det inte finns något mervärde att stanna på en arbetsplats och man inte blir lyssnad på, då ser man sig om efter något annat, säger Lena Munkhammar.
Hur blev det så?
– Jag tror att det är en kombination av hur vården har organiserats och hur en arbetsplats utvecklas. När det kommit in andra aktörer, med andra yrkesbakgrunder, då glömde man bort att säkerställa att läkare fortfarande var med på båten. Ingen har planerat att manövrera ut läkare, men man var inte tillräckligt omsorgsfull om att läkare var med i arbetslaget, på arbetsplatsmötena om hur vården ska organiseras.
Som vd för Carema sjukvård kan hon gå tillbaka till sina fackliga erfarenheter. »Vägen till makten nås via makt över den egna vardagen«, poängterar hon i en intervju i Läkartidningen (LT 2000;97(11):1288-90). Här hävdar hon också att hon under hela sin karriär prioriterat familj framför arbete. Att hon »valt att stå vid spisen under barnens uppväxt«.
Kan även kommande generationer få makten över vardagen?
– Vi ska rekrytera bland annat med hjälp av att skapa individuella arbetsvillkor och lösningar. Allting går, säger Lena Munkhammar, tolv år och nästan lika många chefsår efter tidningsintervjun.
– Det kan handla om arbetstider, det kan handla om arbetsformer, fortsätter hon.
Men viktigast är kanske arbetets innehåll, menar Lena Munkhammar. För läkare ser sina arbetsuppgifter allt oftare koka ner i papper och trilskande journalsystem och datorer.
– Det finns många aktörer kring en patient. Läkarna ser patienten som sin huvuduppgift. Men det gör också sjuksköterskan. Svartepetter sitter med papperen, administrationen.
Vem står i första rummet som företrädare för patienten? frågar hon sig själv.
– Det beror på. Vems perspektiv väger tyngst att lösa en patients problem? Om man gör det till en konflikt, då blir det ett problem. Samtliga perspektiv behövs.
Lena Munkhammar har inte hela lösningen, men markerar att det är patienten som står i fokus. Patienten är en kund.
– Medan patienten förr tiden i huvudsak kom till sjukvården för en läkarkonsultation, så gör i dag flera professioner stora insatser kring patienten. Ett mer holistiskt synsätt har vuxit fram. Att skapa mervärde och samarbete i det arbetet är en utmaning som rätt hanterad ger patienten en bättre helhet i vårderbjudandet, menar Lena Munkhammar.
»Människor som söker sjukvård är ofta människor i nöd. Därför är det viktigt att man bottnar i verksamheten«, säger Lena Munkhammar, ny vd för Carema sjukvård. Foto: Christine Olsson
