De norska sjukvårdsinsatserna efter terrorattentaten i Oslo och på Utøya var goda. Det slår Socialstyrelsen fast. Myndigheten har på en norsk förfrågan låtit genomföra en katastrofmedicinsk observatörsstudie, en så kallad Kamedo-rapport.
– Vi är imponerade av Norges hantering av krisen. Verksamheten med ambulansflyg och helikoptrar är väl utbyggd och specialister vid universitetssjukhusen tog hand om alla traumaskador, säger Åsa Ljungquist, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande från myndigheten.
Socialstyrelsens observatör, Louis Riddez, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, uttryckte tillsammans med en kollega redan i somras i en medicinsk kommentar (LT 29-31/2012) sin respekt för de norska katastrofmedicinska insatserna. Samtidigt framförde han tvivel kring hur Sverige medicinskt skulle klara en katastrof motsvarande den i Oslo och på Utøya.
Varför är norrmännen bättre på katastrofmedicin än vad vi är?
– Jag vet inte om man kan uttrycka det så, men Oslo följde sin katastrofplan. Man sorterade skadade på plats utanför regeringsbyggnaden på ett mycket bra sätt och senare dem som togs ifrån Utøya. Och alla allvarliga bomb- och skottskador centraliserades till Ullevål traumacentrum, medan majoriteten patienter med lättare skador fördes till »skadelegevakten« (ungefär lättakut, red anm), berättar Louis Riddez.
31 patienter transporterades till Ullevål medan 85 togs om hand av skadelegevakten de första två dygnen. En del av de skadade hade överförts till Ullevål efter att ha fått initial behandling på sjukhus närmare Utøya, då främst på Ringerike sjukhus, där man var väl förberedd: en stor andel av personalen hade traumautbildning.
Norge var också materiellt väl rustat:
– På grund av de geografiska förhållanden som föreligger, så har Norge en fördel med att de har många fler ambulanshelikoptrar än vad vi har i Sverige. Men jag säger inte att vi ska ha lika många helikoptrar i Sverige, säger Louis Riddez.
Däremot har Sverige att lära när det gäller att avlasta det sjukhus som tar emot de svårast skadade.
– Alla andra patienter som under perioden behövde akut vård fick vård på andra sjukhus i Oslo, något som beslutades tidigt efter händelserna av dem som satt i katastrofledningen vid Oslo universitetssjukhus, berättar Louis Riddez.
En revidering av de svenska katastrofmedicinska planerna har redan påbörjats, enligt Louis Riddez.
– Vad som hänt i Oslo har fått oss att vakna och öppna ögonen, säger han.
