Som ordförande i SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, ger Karin Träff Nordström röst åt allmänläkarnas växande irritation över vad hon kallar »registreringshysterin«. Att primärvården kan uppmanas registrera bland annat patienternas levnadsvanor oavsett om det är relevant för aktuellt besök eller inte.
– Ingen säger till en toraxkirurg vad denna ska göra. Men alla har synpunkter på vad allmänläkaren ska göra, säger Karin Träff Nordström när Läkartidningen träffar henne, ett halvår in på sitt ordförandeskap.
Läkartidningen besöker skånska Löberöd, där hon till vardags arbetar som verksamhetschef vid Brahehälsan, som ingår i Praktikertjänst som även driver vårdcentral i Eslöv med cirka 17 000 invånare.
Vårdcentralen i Löberöd ligger i samma lokaler som provinsialläkaren höll till i på 1930-talet. Ett stenkast därifrån tar åkern vid. Guldgula halmbalar ligger på tork i släpigt augustiljus. Men medan grundprinciperna för att driva jordbruk i dag i stort är desamma som på provinsialläkarens tid, så har hälso- och sjukvården exploderat i medicinska möjligheter. Läkarna har blivit långt fler, men det har också samhällets och patienternas förväntningar på vad vården ska åstadkomma.
I grunden ligger då som nu mötet mellan läkare och patient. Som ordförande i SFAM arbetar Karin Träff Nordström för att bevara »professionens makt över patient–läkarkonsultationerna«, som hon uttrycker det.
På allmänläkarnas diskussionsforum »Ordbyte« har protesterna varit många och starka: Allmänläkare ska arbeta kliniskt. Inte fylla i olika register, eller agera politikens förlängda arm, är budskap som luftats i olika grader av ilska.
– Jag tycker att vi ska jobba med livsstilsfrågor, inom de ramar som politiken drar upp. Men politiker ska inte i detalj styra vad vi gör, säger Karin Träff Nordström, som väl känner till spelreglerna. Hon har tidigare varit kommunpolitiskt aktiv för Miljöpartiet i Lunds kommun.
Det var vid den medicinska riksstämman i fjol som Socialstyrelsen lanserade de nya riktlinjerna för arbetet med sjukdomsförebyggande åtgärder. Cirka 20 procent av all sjukdom och alla för tidiga dödsfall i Sverige skulle kunna förhindras med hjälp av förändrade levnadsvanor, uppskattar Socialstyrelsen, som inte är ensam. Även i den anglosaxiska världen finns en ambition om ett skifte i synen på hälso- och sjukvårdens uppdrag, till exempel i Storbritannien och i USA. Temat för årets riksstämma blir »Framtidens hälsa«.
– Jag tycker det är självklart att sjukvården och i synnerhet allmänläkarna ska jobba med levnadsvanefrågor. Det gör vi dagligen, när så är lämpligt, anpassat till den enskilde patienten och dennes situation, säger Karin Träff Nordström.
Men Träff Nordström – och flera med henne – är kritisk till hur landsting valt att använda riktlinjerna. Detta till exempel när man inför väntrumsenkäter eller enkäter med levnadsvanefrågor, som läkare vid konsultation ska fylla i, oavsett vad patienten söker för.
– Då har läkaren en annan agenda än patienten. Relationen störs och frågorna får inte avsedd effekt. Än värre blir det när vårdcentralen får betalt för antalet ifyllda sådana enkäter. Då blir det svårt för vården att avstå och vården försämras, säger Karin Träff Nordström.
I grunden är Karin Träff Nordström orolig för att den allmänmedicinska specialiteten håller på att avprofessionaliseras. Det medicinska innehållet trängs ut till förmån för administrativa uppgifter. För om allmänläkaren i ena änden tampas med administrativa pålagor och hälso- och sjukvårdspolitiska krav, så möter allmänspecialister i andra änden konkurrens från alternativmedicinen. Inom denna växande sektor är tid och ett uppmärksamt bemötande grundläggande terapier. Återbesök garanteras. Patienten får oftast också träffa samma terapeut.
På Brahehälsan har patienten 30 minuter med sin doktor. Det låter som en generöst tilltagen tid. Men för en multisjuk 80-åring som inte googlat på symtom och eventuella terapier kan även en halvtimme vara kort, låter Karin Träff Nordström förstå, om än i andra ord.
Har det varit svårt att hitta personal till Brahehälsan?
– Nej, svarar hon efter en kort tystnad.
– Som privat vårdcentral har vi korta beslutsvägar. Och vi kan erbjuda delägarskap. Att arbeta i Praktikertjänst innebär att vi själva styr över vår verksamhet. Det finns inga externa aktieägare som ska ha avkastning på insatt kapital.
En i nuläget okänd andel allmänläkare väljer lösa förbindelser.
– Vad gäller stafettläkare är de ett svar på att läkare inte klarar av att avgränsa sin vardag, och att många arbetsgivare inte klarar av att skapa en god arbetsmiljö för allmänläkaren, säger Karin Träff Nordström.
– Men det är klart att det är ett problem. Patienten har rätt till en personlig läkare, som har tid att prata. Det blir både billigare och bättre om patienter i primärvården får träffa en brett kunnig läkare, som vågar skilja vad som behöver remitteras till sjukhuset från vad som hör till mänskligt liv.
– Jag tycker att vi ska jobba med livsstilsfrågor, inom de ramar som politiken drar upp. Men politiker ska inte i detalj styra vad vi gör, säger Karin Träff Nordström. Foto: Julia Lindemalm
