Det finns alltså ett färdigt förslag till hur läkemedelsförpackningar kan utformas för att undvika förväxlingar – och därmed felmedicinering – i sjukvården. Meningen är också att förslaget ska kunna användas av landstingen vid upphandlingar.
Det efterlysta standardiserade utseendet på ytterförpackningarna är noga beskrivet och ska prövas vid en pilotupphandling av cefalosporiner och elektrolyter:
Framsidan ska till exempel vara indelad i två fält, ett övre och ett undre. Det övre fältet ska enbart innehålla den text som är avgörande för att kunna identifiera och admini­strera läkemedlet på ett säkert sätt. Det nedre fältet kan däremot användas för företagets egen layout, till exempel en logga eller något särskilt mönster.

Substansnamnet ska vara lättläst, skrivet med svart text och placerat mot en vit bakgrund. Det ska alltid åtföljas av information av styrka och enhet. Läkemedlets fantasinamn (handelsnamnet) ska också åtföljas av information om styrka och enhet.
All denna information ska finnas på förpackningarnas alla sidor, med undantag för botten.
Streckkoder ska också finnas på förpackningarna, förslagsvis på någon av kortsidorna.
Etiketter på innerförpackningar ska så långt som möjligt likna texten på ytterförpackningarna, det ska finnas särskilda markeringar för läkemedel som ska spädas och så kallad Tallman lettering ska användas på läkemedelsnamn där första och sista delen av substansnamnet är lika. Läkemedel som är aktuella i pilotupphandlingen är cefuroxim, cefatoxim och ceftazidim. Med Tallman lettering skrivs de cefUROXim, cefOTAXim och cefTAZID­im.

Arbetsgruppen mot läkemedelsförväxlingar har arbetat på uppdrag av nätverket Samverkan för säker vård. Nätverket består av representanter från Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Patientförsäkringen LÖF, Vårdföretagarna, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet och Kommunal.
Det var i januari 2010 som arbetsgruppen fick i uppgift att ta fram och förankra ett förslag till ny utformning av läkemedelsförpackningar i syfte att minska risken för förväxlingar. Det var också uttalat att förslaget skulle kunna användas av landstingen vid upphandlingar.

Arbetsgruppen anser nu att den har fullföljt sitt uppdrag, men konstaterar i sin slutrapport att det fortsatta arbetet med att genomföra innehållet i förslaget kommer att ta flera år. Pilotupphandlingen ska utvärderas, till att börja med. Läkemedelsverket föreslås ansvara för detta. Beroende på utfallet är det sedan SKL:s uppgift att ta ställning till fortsatta förändringar.
– Vi har sedan en tid en projektgrupp inom SKL som bildats för att på försök göra nationella upphandlingar. Den har fått namnet ELIS, vilket står för »effektivare läkemedelsupphandling i samverkan«. Vår tanke är att låta den gruppen sköta pilotupphandlingen, och om det hela faller väl ut även senare upphandlingar, säger Bo Claesson, handläggare som arbetar deltid med läkemedelsfrågor. Han har sedan maj månad också varit sammankallande för AGFX.
Han konstaterar att förslaget som lagts fram har en bred förankring. Det känns inte på något vis kontroversiellt och han tror därför att förändringarna kan bli relativt lätta att genomföra.
– En standardisering är vad många har önskat länge.

Mikael Rolfs har varit Läkarförbundets representant i arbetsgruppen. Han tycker att det är skönt att gruppen har kommit i mål och det med ett konkret förslag.
– Vi bestämde oss ganska tidigt för att vara just konkreta. Vi har arbetat bra tillsammans, haft kontakt med många intressenter och varit noga med att komma med förslag som också överensstämmer med de lagkrav som finns.

Läkemedelsförväxlingar är ett gissel, konstaterar Mikael Rolfs.
– Vi vet att de är vanliga.
Ibland får de katastrofala följder. Men de flesta går oss faktiskt förbi. Jag tror att tydligare förpackningar framför allt kommer att göra den vård som sker i hemmen säkrare. Det blir helt enkelt lättare att se vad man har i handen.


Exempel på ny förpackning.