Arbetsgivar- och medlemsorganisationen Sveriges Kommuner och landsting, SKL, beslutade på förra årets kongress att stärka samverkan för att minska beroendet av bemanningsföretag inom vården. En arbetsgrupp kommer att presentera förslag under hösten.
– Jag räknar med att ett antal förslag kan presenteras under senhösten. Det kommer förmodligen att handla om en mängd olika åtgärder, exempelvis att hitta former för att arbeta mer effektivt och delegera vissa arbetsuppgifter som i dag utförs av läkare, säger Agneta Jöhnk, chef för SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.
– Vi vill också stödja medlemslandstingen att bli bättre på att bredda rekryteringsbasen, inte minst att kunna anställa svenska medicinstudenter som pluggar utomlands. Där har vi börjat jobba mer aktivt och anordnade en inspirationsdag för utlandsstudenter i mitten av augusti med fokus på allmänmedicin och psykiatri.
Göran Stiernstedt, avdelningschef för vård och omsorg vid SKL, räknar med att åtgärdsplanen ska innehålla särskilda satsningar för att underlätta rekrytering av just psykiatrer och allmänläkare.
Han menar också att en ytterligare ökning av platserna vid läkarutbildningen måste upp för diskussion.
Det är inte första gången som SKL eller dess föregångare Landstingsförbundet agerar i hyrläkarfrågan. 2003 enades landstingen om ett stopp för att använda hyrläkare, men beslutet visade sig snabbt vara orealistiskt.
– Den här gången är det inte aktuellt med ett totalstopp. Vi klarar oss inte helt utan bemanningsföretag i vården, men det är heller inte rimligt med de stora volymer som det handlar om i vissa glesbygdslandsting, säger Agneta Jöhnk.
– Den arbetsgrupp som arbetar med frågan har ett brett uppdrag att komma med förslag på olika åtgärder. Jag tror exempelvis att det kan bli nödvändigt att försöka hitta nya former för läkarbemanning i delar av glesbygden när det inte går att få fasta läkare och bemanningsföretag inte är en långsiktigt hållbar lösning.
SKL medger att organisationen har dålig koll på omfattningen av hyrläkare inom vården. I den senaste sammanställningen från 2010 anges landstingens totalkostnad till 1,8 miljarder kronor.
Signaler om att hyrläkarkostnaderna ökar kraftigt i vissa glesbygdslandsting – bland annat Norrbotten och Jämtland – gör nu att SKL kommer att följa kostnadsutvecklingen bättre än tidigare.
– För oss är dock inte hyrläkare främst en kostnadsfråga. Det handlar om att värna kvalitet och patientsäkerhet och här finns helt klart ett pedagogiskt problem, då allmänheten ofta får uppfattningen att de belopp som nämns är en merkostnad för vården när merkostnaden i själva verket är en mindre del av bruttokostnaden, säger Göran Stiernstedt.
2003 var kritiken mot planerna på ett totalstopp för hyrläkare stark från Läkarförbundet och Distriktsläkarföreningen (DLF). Den här gången är tonläget nedskruvat.
DLF:s ordförande Ove Andersson är försiktigt positiv till SKL:s propåer:
– Nummer ett är att man delar samma problembeskrivning. Det gjorde vi inte tidigare, men nu erkänner även SKL att allmänmedicinare och psykiatrer kommer att vara en bristkompetens på arbetsmarknaden under lång tid framöver.
– Vi har fått igång en form av dialog med SKL som känns lovande. Det är inga problem för oss att hålla med om att det finns problem med kostnader och bristande kontinuitet kring hyrläkare. Men det är också som vi alltid hävdat, att hyrläkare är symtom på ett större bekymmer med dålig arbetsmiljö.
Ove Andersson menar att DLF tjänar på ett nytänkande.
– Jag menar att vi nu bör försöka arbeta tillsammans med SKL för att skapa goda arbetsplatser. Då handlar det om mer än att vi inte ska stressa oss igenom arbetsdagarna. Det handlar om att distriktsläkare ska känna att man utvecklas i jobbet, att forskningsmöjligheter stimuleras och att hindren för att bli specialist i allmänmedicin minimeras.
I fyra tidigare enkätundersökningar, som Distriktsläkarföreningen gjort bland sina medlemmar mellan 2000 och 2006, har andelen som någon gång under året varit hyrläkare pendlat mellan 8 och 16 procent.
Läkarförbundets fullmäktige beslutade 2011 att förbundet ska verka för att det genomförs en kartläggning av hur många läkare som jobbar i bemanningsbranschen, och en dialog har inletts med Almega Bemanningsföretagen om en sådan kartläggning.
