I de första kommentarerna till Stefan Carlssons utredning – där han föreslog att 12 nuvarande myndigheter på vård- och omsorgsområdet skulle ersättas av fyra – var det närmast idel lovord från Läkarförbundets sida. Förslagen matchade väl förbundets policy, hette det (LT nr 22/2012).
Nu, när fyra månader har gått och förslagen har hunnit granskas mer i detalj, är tonläget mer avmätt. Visserligen ställer sig förbundet positivt till tre av de fyra förslagna myndigheterna, men samtidigt ligger mycket av fokus i remissvaret på det man anser saknas: ett samlat grepp kring styrningen av sjukvårdssystemet.

– Utredningen har utgett sig för att ta ett helhetsgrepp. Men det är många bitar man inte vågat ta i, som den oklara rollfördelningen mellan stat, kommun och landsting och frågan om ökad nationell styrning. Det blir motsägelsefullt när staten säger att alla ska göra på ett sätt och sedan tycker landstingen ändå att de kan göra som de vill. Det finns inte heller något i förslagen som ökar patienternas makt, säger Marie Wedin, Läkarförbundets ordförande.
Läkarförbundet är ändå positivt till tre av de förslagna myndigheterna: kunskapsmyndigheten, tillsynsmyndigheten och myndigheten för välfärdsstrategi. I dag, konstaterar Läkarförbundet, utförs många av de uppgifter som skulle ligga på den sistnämnda myndigheten av SKL, finansierat med statliga projektbidrag.
– Med ett statligt verk skulle man få en insyn i hur besluten fattats, säger Marie Wedin.

Den fjärde myndigheten skulle bland annat ansvara för att samordna och utveckla IT-infrastrukturen. Att detta är ett område där det behövs kraftfulla åtgärder instämmer Läkarförbundet helt och hållet i, och menar att dåligt fungerande IT-system i dag går ut över både arbetsmiljö, ekonomi och vårdkvalitet. Men man tvivlar på att myndigheten som den är tänkt skulle klara uppdraget.
– Så länge alla landsting har egen makt över IT-systemen tror vi inte att det kommer att fungera, säger Marie Wedin.

Bara kort efter att utredningen presenterades stod det klart att regeringen redan bestämt sig för att inrätta en separat tillsynsmyndighet för vård och omsorg, som dock skulle få ett smalare uppdrag än det som Stefan Carlsson föreslagit. Även infrastrukturmyndigheten har kommit att hanteras i ett separat spår. Här är förslaget att myndigheten tills vidare bara tar över Apotekens Service AB:s nuvarande verksamhet.
Har det känts meningsfullt att svara på remissen när regeringen kör parallellspår?
– Vi skriver som vi alltid brukar göra, att vi är glada för att få lämna våra synpunkter. Men egentligen kanske man först borde skickat remissen till regeringen och frågat vad den tycker om förslaget, säger Marie Wedin.

Läkarförbundets kommentarer till de föreslagna myndigheterna:

Kunskapsmyndigheten
Vårdprofessionerna bör vara företrädda i Rådet för nationella riktlinjer.
Legitimationer bör hanteras av denna myndighet, inte av inspektionsmyndigheten.
Nationella rådet för specialisttjänstgöring bör placeras inom denna myndighet, och bör eventuellt också omfatta grundutbildningen.
Legitimiteten i Öppna jämförelser stärks om statens roll ökar i stället för att landstingen själva väljer indikatorer.

Inspektionsmyndigheten
En separat tillsynsmyndighet stämmer väl in med Läkarförbundets syn på det framtida sjukvårdssy­stemet.

Infrastrukturmyndigheten
En myndighet som bara ska hantera IT-infrastruktur riskerar att sakna tillräcklig förankring i det praktiska vårdarbetet.
För att kunna påverka måste myndigheten förfoga över mer kraftfulla verktyg, som möjligheten att utfärda förelägganden förenade med viten.

Myndigheten för välfärdsstrategi
Den föreslagna myndig­heten kan motverka trenden att allt fler strategiska beslut fattas genom överenskommelser mellan regeringen och SKL i mer eller mindre stängda rum.