Maria Bergdahl, jurist vid Datainspektionen, säger att hon inte känner till något tidigare fall där det prövats rättsligt var gränsen går vid journalöppningar som sker av professionellt intresse. Men när det gäller åtkomst hos andra vårdgivare – sammanhållen journalföring – säger patientdatalagen att det måste finnas en aktuell patientrelation.
– Jag har fått frågan från vårdpersonal om man får gå in titta hur det gick för en patient man hade för kanske ett halvår sedan. Det handlar inte om illvilja eller nyfikenhet, utan man kanske ville se om en medicin fun­gerade. Men det är ändå inte okej, för det finns ingen aktuell patientrelation.

För åtkomst till information som finns hos den egna vårdgivaren, så kallad inre sekretess, gäller bestämmelsen att anställda får ta del av en journal om de » deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården«.
Om detta innebär att det är tillåtet att exempelvis en ST-läkare i anestesi- och intensivvård vill se hur den bedövning han satte in dagen innan fungerade, kan Elin Siljehag, sjukhusjurist vid Karolinska universitetssjukhuset, dock inte ge svar på.
– Man kan inte ge ett svar som är svart eller vitt, utan man måste se till kontexten. Är det en avslutad eller pågående vårdrelation? Av vilket skäl behöver man gå in? Det är många variabler, och jag vill inte gå in och göra några närmare analyser med tanke på den här rättegången.
I dag får personalen på Karolinska en mycket knapphändig skriftlig vägledning för att navigera i denna gråzon. Förutom att vara »involverad i vården« kan man vara berättigad att ta del i en journal för »t ex forskning, medicinsk revision, kvalitetsuppföljning etc«.
Johan Bratt, chefs­läkare och ansvarig för informationssäkerhet på Karolinska sjukhuset, säger att man har identifierat behovet av ett mer utarbetat dokument.
– Det är en inte i alla stycken helt lättolkad lag. Det behövs hjälp med att tolka vad som gäller. Därför har vi planerat en stor utbildningsinsats senare i år med seminarier kring journalsystemet och juridik riktad till läkare. Det ska i sin tur utmynna i att vi tar fram ett riktlinjedokument.
En knäckfråga är hur lagkravet att man ska »delta i vården« ska uppfattas. Begreppet definieras inte i förarbetena till patientdatalagen. En sträng tolkning skulle kunna innebära att man aldrig kan följa upp effekten av en tidigare insats.
– Man kanske ska tänka mer i termer av en vårdprocess, där patienten kan befinna sig i samma vårdprocess även om patienten flyttats till en annan avdelning, funderar Johan Bratt.
Är det inte problematiskt ur patientsäkerhetsperspektiv om personalen avstår från att ta del av information de behöver för att de är rädda att anmälas?
– Ja, det är en balansgång mellan patientintegritet och patientsäkerhet, som utifrån lagen som den är skriven inte är helt lätt.
Mathias Wallin, jurist vid Socialstyrelsen, håller med om att det är en avvägning mellan god vård och integritetsskydd. Att titta i en journal bara för att man är engagerad i patienten är dock knappast förenligt med intentionerna i patientdatalagen, menar han.
– Det hjälper inte patienten. Om man ska titta i en journal ska det vara medicinsk relevant.