Den 25 oktober faller domen mot en läkare vid ANOPIVA, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Läkaren står åtalad för att vid sju tillfällen 2010–2011 olovligen ha gått in i journalen hos en patient som han var med och utredde under 2009.
Det var patienten själv som efter att ha begärt ut journalloggar upptäckte att läkaren varit inne i journalen ett flertal gånger efter att han inte längre hade ansvar för henne. Efter att hon kontaktat Karolinska utredde verksamhetschefen det inträffade, något som utmynnade i att både verksamhetschefen och patienten polisanmälde läkaren våren 2012.
Läkaren har aldrig träffat patienten personligen. I sjukhusets interna utredning och i polisförhör har han uppgivit att skälet var dels att han var intresserad av att följa upp patienten, eftersom valet av behandling inte var självklart, dels att han fått telefonsamtal från kollegor som ville ha råd angående patientens smärtbehandling, och i samband med det gått in i journalen för att informera sig.
– Han framförde att det kunde vara ett professionellt intresse, och det tycker jag vore intressant att få prövat. Har man den möjligheten om man inte har del i vården, men vill följa upp en patient för att den har en speciell sjukdom? För det innebär ju en integritetskränkning för den patienten, säger åklagaren i målet, kammaråklagare Markus Hankkio, till Läkartidningen.

Tidigare fall när vårdpersonal polisanmälts av sin arbetsgivare för att olovligen ha varit inne i journaler har gällt situationer där den anställde aldrig haft någon vårdrelation till patienten. Att en vårdanställd nu anmälts för att ha varit inne i en journal i professionellt syfte har skapat en stor upprördhet bland både läkare och sjuksköterskor på kliniken, enligt Cecilia Escher, klinikombud för läkarföreningen.
– Utifrån de fakta som jag har lyckats få fram känns det försvarligt att han tittat i journalen. På vår klinik är det en väldigt stor oklarhet och osäkerhet just nu om vad som egentligen är tillåtet och vad kan vi bli polisanmälda av chefen för.

För att få klarhet bjöd personalen in chefläkaren och en sjukhusjurist till ett kvällsmöte i början av oktober.
– Vi behövde få veta om vi har gått jour och lagt in någon på intensiven, om vi två dagar senare får gå in och titta hur det gick.
Vid mötet fick man beskedet att den uppföljning som får ske är strukturerad uppföljning där kliniken följer upp en hel patientgrupp. Däremot fick man inga klara besked om huruvida det var okej att titta hur det gått för en enskild patient.

Cecilia Escher menar att om man aldrig får följa upp en tidigare patient skulle det påverka kvaliteten på många läkares och sjuksköterskors arbete negativt. Särskilt hårt skulle det slå mot verksamheter som anestesi-, intensiv- och akutvård, där man i regel vårdar patienterna under kort tid och sällan har totalansvar för dem.
– Om vi ska kunna vara empatiska vårdgivare och leverera en högkvalitativ vård har vi ett väldigt stort behov av att få veta hur det har gått för dem som vi har vårdat. Jag är ganska säker på att de flesta patienter också vill vårdas av personer som är så engagerade att de faktiskt funderar och vill veta hur det gick.
Den osäkerhet som uppstått på kliniken nu har lett till att kollegor börjat skriva in orsaken till att man varit inne i en journal för att gardera sig mot polisanmälan, till exempel att man förberett för ett besök.
– Journalerna är nog överlastade redan i dag. De kommer att bli helt oläsliga för att det blir en massa garderande anteckningar utan i nformationsvärde.
Hur tar läkaren det hela?
– Det här är en mycket erfaren och omdömesgill doktor, och han tar det tack och lov på ett bra sätt. Hade det varit en ST-läkare hade det kunnat bli en personlig katastrof. Han förstår att detta kunde drabba vem som helst och nu råkade det drabba honom.

Så säger patientdatalagen

4 kap 1 § (åtkomst hos den egna vårdgivaren)
Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.

6 kap 3 § (åtkomst hos en annan vårdgivare)
För att en vårdgivare ska få behandla uppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgängliga i systemet med sammanhållen journalföring krävs att uppgifterna rör en patient som det finns en aktuell patientrelation med, uppgifterna kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten inom hälso- och sjukvården, och patienten samtycker till det.

Läs även

»En inte i alla stycken lättolkad lag«

»Vad är tillåtet och vad kan vi bli polisanmälda av chefen för?« undrar Cecilia Escher och hennes kollegor på anestesi-, operations- och intensivvårdskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Göran Segeholm