Som en följd av läkarbristen på akuten i Lund fick akutläkarna i Lund i mitten av november veta av klinikchefen att alla randningar för ST-läkarna fram till slutet av februari dragits in med omedelbar verkan.
Åtgärden innebär visserligen att trycket på läkarna minskar något, men riskerar enligt akutläkarna att på längre sikt förvärra problemen, menar Catarina Ellehuus Hilmersson, ST-läkare i akutsjukvård i Lund.
– Randningarna planeras flera år i förväg enligt ett noggrant schema. En del har kommit långt i utbildningen och har bara ett års komprimerade randningar kvar. Nu riskerar de att få vänta ett år extra.
Följden kan enligt henne bli att kliniken tappar ännu fler doktorer.
– Om man får sin legitimation avsevärt fördröjd kan det vara bättre att säga upp sig och söka till något nytt ställe, säger Catarina Ellehuus Hilmersson, och varnar för att om man mister för många specialister kan hela akutläkarprogrammet vid SUS i Lund hotas.
– Redan i våras anmärkte SPUR-inspektörer att bemanningen på akuten var för låg för att säkra en bra handledning, säger hon.
Divisionschefen Eva Thorén Todoulos säger att inställda randningar inte är någon långsiktig lösning.
– Det här är en nödlösning när vi såg på schemat att det var för många borta för att vi skulle kunna säkra tillräcklig kompetens på larmstationen.
Enligt henne ska ST-läkarna inte behöva vänta ett år på de inställda randningarna.
– Vi kommer att sätta oss ned med var och en och se hur vi kan minimera skadan. Vårt intresse är ju att de ska vara klara så snart som möjligt.
Enligt Eva Thorén Todoulos är en del av förklaringen till problemen på akuten i Lund att man, när akutläkarprogrammet startade, valde en modell där man utbildade väldigt många akutläkare parallellt och snabbt kapade banden till andra kliniker. När sedan en del av ST-läkarna fallit ifrån av olika skäl har belastningen på kvarvarande läkare ökat.
– Vi måste ta ett omtag på akutläkarsatsningen för att förbättra bemanningen och kanske involvera fler linjer.
