»Dags att se över rekommendationerna«

Andra generationens antipsykotiska läkemedel började användas på 1990-talet, och skiljer sig från första generationen med bland annat en annorlunda biverkningsprofil. Nu finns det tillräckligt underlag för att fastslå att flera av dem också är effektivare än de gamla mot psykotiska symtom vid schizofreni. Det konstaterar SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, i en ny rapport om schizofrenibehandling som utkom på onsdagen.
– De rekommendationer om läkemedelsbehandling som finns i dag, från bland annat Läkemedelsverket och Svenska psykiatriska föreningen, är så gamla att de inte har med jämförelser mellan första och andra generationens läkemedel. Det säger Mats Berglund, professor emeritus vid Lunds universitet och medlem i SBU:s expertgrupp.
– I dag finns många studier gjorda, och vi har kunnat välja ut de bästa systematiska översikterna. Därmed finns det underlag för att se över rekommendationerna.
I rapporten lyfter SBU fram fyra av de nyare läkemedlen, som man kunnat visa har bättre effekt än de äldre mot psykotiska symtom vid schizofreni: klozapin, olanzapin, risperidon och amisulprid. Klozapin har bäst effekt vid svårbehandlad schizofreni; det minskar risken för självmord och möjligen också för alkoholmissbruk.
Tidigare har de nyare läkemedlen varit betydligt dyrare än de gamla, men den skillnaden har minskat kraftigt när patenten på flera av dem har gått ut. Andra generationens antipsykotiska läkemedel har redan gått om första generationens i försäljning i Sverige. Men SBU:s experter anser att det finns anledning att öka användandet, i synnerhet av klozapin.
SBU-rapporten avhandlar också patientens delaktighet, och konstaterar att det finns vetenskapligt underlag för att patientens och de närståendes åsikter ska tas till vara vid behandlingsplaneringen. Det är också viktigt med socialt stöd för att motverka diskriminering och utanförskap.