Symposiet hade rubriken »Arbetslivsinriktad rehabilitering – myt eller verklighet« och arrangerades av Försäkringskassan, som har till uppgift att samordna de olika aktörerna i rehabiliteringen.
Förutom Försäkringskassan själv handlar det bland annat om hälso- och sjukvården, företagshälsovården, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen. I praktiken blir det ofta rörigt och med oklar ansvarsfördelning, sade Eva Vingård, som är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet; hon var också ledamot i regeringens Rehabiliteringsråd, som lämnade sin rapport förra året.
Hon konstaterade att det finns ytterst lite forskning om rehabilitering och återgång till arbete, men hon kunde ändå identifiera några framgångsfaktorer, bland annat att uppmärksamma tidiga tecken på nedsatt arbetsförmåga, agera snabbt och att motverka de stuprör som de olika aktörerna lätt fastnar i.
Björn Hammar från Teknikföretagen ville ge arbetsgivarna en större roll:
– När det kommer en anställd med ett läkarintyg med en långvarig sjukskrivning är arbetsgivaren maktlös. Jag vill se en dialog mellan läkaren och arbetsgivaren på ett tidigt stadium.
– I dag lyssnar läkarna ofta bara på patientens beskrivning av arbetet. En diskussion med arbetsgivaren kan leda till att man hittar anpassade arbetsuppgifter, som kan förkorta sjukskrivningen.
Ett problem i den medicinska rehabiliteringen är svårigheten att ställa rätt diagnos. Det konstaterade Lars Häggström, privatpraktiserande psykiater i Halmstad. För att undersöka detta har han gjort en pilotstudie på 100 slumpvis utvalda patienter, som varit sjukskrivna mer än två år med en psykiatrisk diagnos. Häggström, som är en mycket erfaren psykiater, gjorde noggranna diagnostiska undersökningar av alla hundra och jämförde med diagnosen i sjukintyget.
– Jag upptäckte att hälften av dem hade fel diagnos, sade han. Den sjukdom man oftast missat i sjukintygen var GAD, generaliserat ångestsyndrom. Personer som egentligen hade GAD var ofta sjukskrivna för värk eller IBS (irriterade tarmens syndrom). De flesta hade fått sin sjukskrivning i primärvården.
– När det gäller psykisk ohälsa finns det ett stort kunskapsproblem i primärvården. Om primärvården etablerar ett samarbete med kunniga psykiatrer skulle det kunna förbättra situationen.
Ett motsvarande kunskapsproblem finns också när det gäller smärta. Det hävdade Björn Gerdle, professor i rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet:
– Det viktiga att veta är när smärtan började. Inte när sjukskrivningen börjar, vilket ibland kan vara flera år senare. Ofta bör alltså smärtan diagnostiseras tidigare. Där finns ett kunskapsproblem bland läkare.
Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Foto: Göran Segeholm
Björn Gerdle, professor i rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet. Foto: Göran Segeholm
Lars Häggström, privatpraktiserande psykiater i Halmstad. Foto: Göran Segeholm
Björn Hammar från Teknikföretagen. Foto: Göran Segeholm
