Stefan Lindgren, som utreder läkarutbildningen, vill öka kraven på att universiteten med olika typer av test visar att studenterna uppnått den förväntade kompetensen. Inte bara kunskaper utan även färdigheter och högre professionella kompetenser ska prövas:
– I dag använder man för få metoder för att pröva de högre kompetenserna. I bästa fall når man upp till nivå två, färdigheter.
Ett skäl för att lyfta examinationen är att utbildningstiden föreslås bli kortare, sex år i stället för dagens sju inklusive AT.
– En kortare utbildning ställer högre krav på att man fortlöpande prövar och dokumenterar att studenterna får den kompetens de behöver, säger Stefan Lindgren.
Men det handlar också om att han anser att examinationen bör få en annan roll i den framtida läkarutbildningen. Mål, undervisningsaktiviteter och examination bör i högre grad betraktas i ett sammanhang.
– Man utgår från de kompetenser som doktorer ska ha utifrån de krav som sjukvården ställer. Därefter lägger man upp examination som speglar hur de olika delarna i denna kompetens uppnåtts, och sedan skapar man undervisningssituationer som leder fram till detta.
Det betyder att examinationen ska fungera som återkoppling till fortsatt lärande.
– I dag sker för lite återkoppling för att varje student ska kunna nå så långt som man har förutsättningar för.
Kravet på lärosätena blir alltså att de ska visa att examination och mål hänger ihop. Metoderna väljer de själva, men utredningen kommer att komma med en del konkreta förslag.
– Vi kommer att ge exempel på modeller som lärosäten, huvudmän och professionella organisationer skulle kunna bygga upp gemensamt så att man kan veta att oavsett var i landet man utbildat sig så har en examinerad läkare den avsedda kompetensen.
En typ av test som utredningen kommer att föreslå att man inför i Sverige är progresstest enligt förebild från Nederländerna.
– Progresstestet är en utomordentligt väldokumenterad metod, som förutom att ge återkoppling till studenterna ger en massa annan information, som att lärosätet ser vilka områden man är starka på och inte. Man ska bara ha klart för sig att det bara mäter kunskaper, och att det behövs andra metoder för att mäta andra kompetenser.
Faktum är att det var nära att testet infördes redan för två år sedan när läkarutbildningen i Örebro startade, berättar Jens Schollin, barnläkare och rektor för Örebro universitet.
– Vi hade väldigt intensiva diskussioner om progresstestet, men vi tyckte inte att det var tillräckligt utvecklat och beprövat än. Och det gällde ju att få utbildningen, så vi tordes inte utmana det gamla systemet så mycket. Däremot har vi sagt att vi öppnar för möjligheten när vi blivit varmare i kläderna.
Stefan Lindgren berättar att det finns yrkesutbildningar där man helt skippat teoretiska test, för att enbart testa grundkunskaper inom ramen för praktiska test där de tillämpas. Så långt tycker han dock inte att man kan gå i läkarutbildningen.
– Vi har en skyldighet mot patienter och samhälle att visa att läkarna har den grundläggande kunskapen.
