I navelsträngen hos nyfödda har man hittat över 280 kemikalier, berättade Olle Söder, barnendokrinolog och ordförande i Barnläkarföreningen, och gav exempel på epidemiologiska observationer som kopplas till tidig exponering för hormonstörande ämnen som exempelvis ftalater och bisfenol A. Det handlar om tidigare pubertet hos flickor, minskad spermieproduktion hos män och ökande frekvens av missbildningar av könsorganen hos pojkar.
– Vi har också sett en stor ökning av antalet unga som söker hjälp för störning av könsidentiteten. Det kan vara resultat av en större öppenhet i samhället, men djurstudier visar att även miljöfaktorer kan vara inblandade.
Astma och neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism är andra diagnoser som blir vanligare, och där det finns misstankar om en koppling till exponering för miljögifter tidigt i livet. Henrik Viberg, ekotoxikolog från Uppsala universitet, berättade om resultat från studier på möss, där man undersökt effekten av endagsexponering för olika miljögifter under den synaptogenetiska fasen av hjärnutvecklingen. Mössen fick beteendestörningar – bland annat hyperaktivitet – som liknar de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som blivit vanligare bland människor.
– Intressant för läkare är att ketamin, som används för anestesi inom neonatalvården, ger samma effekt. Det är lite alarmerande tycker jag, sa Henrik Viberg.
Carl-Gustav Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, menade att vetenskapen är en del av problemet.
– Vi vill alltid forska mer för att bli mer säkra. Det är just den diskussionen industrin vill ha. Men med så komplicerade vetenskapliga frågor kommer vi aldrig att veta allt. Vi behöver en strategi för att kunna agera utan full information.
Han menade att fokus ligger fel när man förbjuder kemikalierna i specifika produkter, som med bisfenol A som först förbjöds i nappflaskor och nu väntas förbjudas i papperskvitton.
– Förbjud kemikalierna, inte en ändlös mängd produkter!
Läkarnas roll diskuterades också. Monica Lind, docent i miljömedicin vid Uppsala universitet, ansåg att det är en stor brist att de flesta läkare saknar utbildning i de här frågorna.
– Läkarna behöver en basutbildning i detta eftersom miljögifterna finns i vår hemmiljö.
Ingrid Eckerman, allmänläkare och ordförande i Läkare för miljön, funderade över vilka besked man som läkare ska ge till sina patienter. Mycket av vården är inriktat på att skydda barnen när de väl är födda, trots att riskerna är större tidigare, när kvinnan inte ens vet att hon är gravid.
– Vi läkare brukar ju säga att det är bra att äta fisk. Brukar vi tala om för flickor att de inte ska äta de här fiskarna? Nej, det är först när barnet är fött som folk blir oroliga.

Medicinska riksstämman 2012 – alla artiklar!