Konkret handlar det om att personer ska kunna bevara sin möjlighet att bli biologisk förälder även efter könsbyte, något som den nuvarande lagen utesluter.
Ärendet har diskuterats under lång tid, med påtryckningar främst från personer med transsexualism samt RFSL med flera. Men även Socialstyrelsen har tryckt på. I juni 2010 lade myndigheten fram en rapport med krav på att steriliseringskravet måste upphöra. Och redan då var den borgerliga alliansen och den röd-gröna oppositionen för en lagändring.

Ändringen av lagen från 1972 om fastställande av könstillhörighet i vissa fall består främst i att en punkt stryks.
Kommande lydelse:
En person ska efter egen ansökan få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om han eller hon
1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet,
2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet,
3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, och
4. har fyllt arton år.

Den nuvarande lydelsen innehåller en 5:e punkt som alltså ska strykas.
5. har steriliserats eller av någon annan orsak saknar fortplantningsförmåga.
Även vissa justeringar i offentlighets- och sekretesslagen föreslås. Orden kvinna och henne byts ut mot respektive person och denne.

Hovrättsassessorn Anna Billing fick i höstas i uppdrag av socialminister Göran Hägglund att utreda vilka rättsliga konsekvenser som skulle kunna uppstå vid avskaffandet av steriliseringskravet. Hennes redovisning har nu bearbetas av regeringskansliet och resulterar i en lagändring som föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

I Anna Billings rapport nämns att det knappast går att uttala sig om hur vanligt det kan bli att personer som ändrat könstillhörighet väljer att bli föräldrar om lagstiftningen ändras.