Det viktigaste konstaterandet är ändå att Öppna jämförelser under förhållandevis kort tid och med begränsade medel har blivit ett kraftfullt instrument för att driva på utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård.
Det säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.
Vårdanalys uppgift är att granska och analysera vården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. I rapporten »Grönt ljus för Öppna jämförelser?«, som presenteras på Medicinska riksstämman den 28 november, har Vårdanalys utvärderat Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet (se ruta) för att se om de fyller sina syften; dessutom har man analyserat huruvida organisationen av arbetet varit ändamålsenlig.

Fredrik Lennartsson säger att det finns tydliga tecken på att Öppna jämförelser faktiskt har bidragit till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården.
– Framför allt att Öppna jämförelser har bidragit till att höja lägstanivån. Det är i första hand de som tidigare har fallit ut dåligt i Öppna jämförelser som efterföljande år tenderar att förbättra sig.
Förbättringarna gäller i förs­ta hand processmått, till exempel »Vård vid strokeenhet«, medan måtten på vårdens resultat, till exempel »Överlevnad vid lungcancer«, inte uppvisar samma tydliga trend, enligt Fredrik Lennartsson.
– Det är ju väldigt stor eftersläpning i resultatmåtten, och där påverkar också bakomliggande faktorer i stor utsträckning.

I Öppna jämförelser redovisas varje landsting/motsvarande rangordnat i ett diagram för varje indikator, men också enligt färgsystemet grönt-gult-rött. Grönt anger placering i den bästa tredjedelen, gult är en mellanplacering och de sju landsting som hamnar i botten markeras med rött.
– Verksamheter och landsting kan faktiskt med det nuvarande sättet att ranka vara väldigt bra men ändå få en rödmarkering, säger Fredrik Lennartsson.
Det gäller till exempel andel MPR-vaccinerade barn. I det fallet ligger alla landsting utom ett (Uppsala) ovanför 95 procent (den nivå som i Öppna jämförelser 2011 anges som den kritiska gränsen för flockimmunitet). Trots det hamnar sex landsting som ligger ovanför den nivån på röd markering, eftersom en tredjedel av landstingen alltid blir röda.

Vårdanalys efterlyser i sin utvärdering i stället ett system med målnivåer, något som ett fåtal kvalitetsregister arbetar med redan i dag. Det skulle ge en fingervisning om vad som faktiskt är god nivå på vården. Vårdanalys har i sin rapport visat hur »andelen av målgruppen som fick trombolys vid stroke« i 2011 års Öppna jämförelser får helt andra färgmarkeringar om man applicerar de målnivåer som kvalitetsregistret Riks-Stroke för första gången i år använt sig av (se figur).
– Målnivåer är ett angeläget område att jobba vidare med och skapa ett tryck kring, för det skulle också bli mycket lättare att tolka och ta till sig Öppna jämförelser om de relaterade till någonting, ett mål, säger Fredrik Lennartsson.

Förutom att vården förutsätts bli bättre av de öppna jämförelserna syftar de också till att data som används i öppet publicerade jämförelser blir bättre, mer aktuella och mer täckande. Enligt Vårdanalys utvärdering är den effekten begränsad men man ser det som positivt att brister synliggörs. En brist är att »indikatornätet är grovmaskigt«.
– Det saknas indikatorer för närmare 25 procent av dia­gnosgrupperna med störst volym och kostnad, till exempel vård vid trauma, KOL-vård och missbruksvård, säger Fredrik Lennartsson.

Det finns också hela områden, bland annat psykiatri och primärvård som är mycket dåligt täckta, där det endast finns ett fåtal indikatorer.
Socialstyrelsens patientregister omfattar inte primärvård och insatser av andra än läkare inom den specialiserade öppenvården. I dag saknas stöd i författningarna för att hämta in dessa data.
Ett annat problem är att mäta vårdens effektivitet, som alltså också ska ingå i Öppna jämförelser, bland annat eftersom det saknas kunskap om vilka resurser som går åt. Den diagnos- och åtgärdsbaserad kostnadsredovisningen Kostnad Per Patient (KPP) används till stor del i den somatiska slutenvården, men egentligen inte alls inom primärvård och psykiatri och tre landsting använder inte KPP alls.
Kan man ändå säga att Öppna jämförelser är en spegel av vårdens kvalitet och effektivitet? Fredrik Lennartsson svarar visserligen ja, men med förbehållet att väsentliga delar saknas.
– I dagens Öppna jämförelser finns ett tydligt fokus på kvalitet i vissa delar av sjukvården. Det är svårare att säga något om effektivitet utifrån Öppna jämförelser.

Ett annat mål med öppna jämförelser är transparens. Fredrik Lennartsson säger att Öppna jämförelser verkligen har inneburit en ny, men inte tillräcklig, öppenhet om vårdens resultat. Han menar att den nuvarande presentationsformen är svår för allmänhet och medier att ta till sig.
– Komplexiteten i informationen gör att den är väldigt svår att tolka och förstå. Presentationsformen måste vidareutvecklas, man måste se över vad som är relevant för medborgare att ta till sig, och det behövs tydligare tolkningsstöd.
Öppna jämförelser är inte tänkt att fungera som ett stöd för patienter att välja vårdgivare, men trots det anser Fredrik Lennartsson att öppenheten är viktig.
– Det är en gemensamt finansierad verksamhet som är demokratiskt styrd. Medborgarna har rätt till insyn i de resultat som verksamheten producerar!

Fakta – öppna jämförelser

»Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet« presenteras varje år sedan 2006. Jämförelserna görs i första hand på landstingsnivå utifrån olika indikatorer, till exempel »Omoperation efter total höftprotesoperation«, »Dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt« eller »Tio eller fler läkemedel bland äldre«.
Indikatorerna baseras på uppgifter i nationellt tillgänglig statistik, till exempel kvalitetsregister och hälsodataregister. Öppna jämförelser görs av Socialstyrelserna och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) som ett statligt uppdrag.
Syftet med Öppna jämförelser är dels att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn, dels att jämförelserna ska sporra landstingen till fördjupade analyser och förbättringar. Tanken är också att de ska leda till bättre tillgång till och högre kvalitet i data som gäller resultat och prestationer. Öppna jämförelser är – än så länge – inte till för att stödja patienternas val av vårdgivare.

Läs även

»Öppna jämförelser är ett redskap, inte en lösning«

Nya Öppna jämförelser publicerade