När Ida Söderqvist i november förra året började sin AT-tjänst på en akutmottagning i Stockholm visste både hon och hennes arbetsgivare att hon var gravid. För sjukhuset var det inga problem, men för Ida Söderqvist var det tuffare. Förs­ta nattjoursveckan fick hon sammandragningar som gjorde det svårt att jobba.
– Då var jag i tjugonde veckan. Det var ingen fara, men långa nattskift och stress fick kroppen att säga ifrån. Kollegorna hjälpte mig att bli av med mina andra nattjoursveckor.
Hon förstod att hon inte skulle kunna jobba kvar på akuten under hela graviditeten. Arbetsgivaren kunde inte heller placera henne någon annanstans. Därför sökte Ida Söderqvist graviditetspenning från Försäkringskassan.

Graviditetspenningen, tidigare havandeskapspenning, är en försäkring som ska göra det möjligt för kvinnor att vara hemma under slutet av graviditeten genom att ersätta 80 procent av lönen. För att vara berättigad till ersättningen måste man antingen ha ett fysiskt ansträngande jobb, där graviditeten sätter ned arbetsförmågan med en fjärdedel, eller ha en arbetsmiljö som är direkt skadlig för en själv eller fostret. Ida Söderqvist tyckte att hon uppfyllde kraven.
– På akuten har jag fem patienter igång samtidigt och det kan vara både tunga lyft och mycket spring. När jag var gravid fick jag avsäga mig vissa patienter även om det kändes fel, och tummade ofta på vad som var bra för min egen hälsa.
Försäkringskassan höll inte med. I brevlådan damp ett kortfattat avslag ned. Ida Söderqvist hade inte kunnat styrka att hennes arbete var så ansträngande att hennes arbetsförmåga var nedsatt med en fjärdedel. Antalet tunga lyft varierade för mycket mellan passen.
– Jag blev förbannad, det var som ett slag i ansiktet. Sjuksköterskorna blev också förbluffade, de hade inte hört talas om att någon annan nekats.
För Ida Söderqvist blev avslaget knäckande, med AT-­tjänsten och graviditeten hade hon inte energi att överklaga. I stället fick hon ta ut ledighet och gå på utbildning för att slippa utföra ett jobb varken hon, kollegorna eller arbetsgivaren tyckte att hon som gravid klarade av.

Ida Söderqvist är inte ensam om att känna sig missförstådd av Försäkringskassan. Bara i år har flera liknande fall från vårdsektorn lyfts fram i media. Gravida läkare och sjuksköterskor som nekas ersättning trots att de varken kan omplaceras eller jobba kvar. Samtidigt är antalet kvinnor som beviljades graviditetspenning under 2011 det lägsta på tio år.
En av dem är förlossningsläkaren Anna Holm. När hon blev gravid var hon bara en i raden av läkare på kliniken som skulle bli mamma. Alla de andra hade beviljats graviditetspenning, men för att vara på den säkra sidan jämförde Anna Holm sina arbetsbeskrivningar med kollegornas innan hon skickade in ansökan. Även arbetsgivaren kontrollerade att hennes intyg överensstämde med dem som skrivits för andra på kliniken. Inget av det hjälpte, Anna Holm fick avslag.
– Jag blev förvånad. Det kändes som en godtycklig bedömning.
Inte heller i hennes fall tyckte Försäkringskassan att det var bevisat hur många, och hur tunga, lyft hon hade på en dag.
– Kriterierna känns gamla och väldigt fyrkantiga. Anpassade för kvinnor i industrin, som jobbar vid bandet, säger Anna Holm vars arbetsuppgifter i stället innefattar sugklockor och kejsarsnitt.
Hon överklagade och skrev om sin ansökan efter att ha rådfrågat Försäkringskassan, men fick ändå avslag ännu en gång. I stället föreslog handläggaren att hon skulle sjukskriva sig. Då fick Anna Holm nog. Hon tog fallet till förvaltningsrätten, som till sist gav henne rätt.
– Det blev en principsak. Jag var gravid, inte sjuk, så varför skulle jag sjukskriva mig? All extra energi gick till det här. Det präglade en stor del av min graviditet.

Varken i Ida Söderqvists eller Anna Holms fall ifrågasätter Försäkringskassan att deras arbete som läkare är psykiskt och fysiskt ansträngande vid en graviditet. Det anses bara inte kompatibelt med lagstiftningen. Fokus ligger på repetitiva tunga lyft och ensidiga rörelser; går det inte att styrka kan Försäkringskassan neka utan att ta hänsyn till andra omständigheter.
Det har lett till att gravida som skulle behöva vara hemma nekas ersättning. Det säger Nina Karnehed, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som utövar tillsyn över Försäkringskassan. I en rapport från förra året riktar hon hård kritik mot myndigheten.
– De nuvarande riktlinjerna exkluderar massor av kvinnor som har arbeten som inte är bra för deras graviditet.
Hon ser även allvarligt på att kvinnor som Anna Holm och Ida Söderqvist känner sig godtyckligt behandlade.
– Det är absolut inte bra, det är jätteallvarligt för legitimiteten. Även vi såg indikationer på att väldigt lika fall bedömdes olika. Det beror säkert på att det är individer som gör bedömningarna, de är inte robotar.

På Försäkringskassan har man tagit kritiken från ISF på allvar, säger Linda Marklund, verksamhetsutvecklare och ansvarig för graviditetspenning på Försäkringskassan. Hon beklagar att läkare känner att besluten är godtyckliga men förklarar det med att alla bedöms utifrån sina individuella förutsättningar.
– Men visst är det så att i slutändan sitter en enskild handläggare som gör en egen bedömning. Det är så det måste vara, men det är för­argligt om någon inte känner sig rättssäker.
Hon håller själv med om att lagstiftningen kring graviditetspenningen inte möter dagens arbetssituation. Försäkringskassan har själv föreslagit en generell graviditetspenning för alla gravida, men inte fått något gehör från regeringen.
– Det är absolut en föråldrad försäkring. I dag vet vi att »fysiskt ansträngande arbete« kan innebära mycket mer än industrijobb. Men där har lagstiftningen inte hunnit med, säger hon.
Det har lett till en mängd konsekvenser för yrkesgrupper som läkare. Att hävda att nattskiftet på akutmottagning är stressigt och mentalt krävande påverkar till exempel inte bedömningen, trots de effekter det kan ha på graviditeten.
I Försäkringskassans riktlinjer nämns vårdsektorn specifikt: »Psykisk påfrestning kan till exempel förekomma inom medicinsk vård […] det ska dock inte kunna grunda rätt till graviditetspenning.« Motiveringen är tagen ur en proposition från 1978.
– Stress och psykisk press är faktorer som vi skulle vilja förändra. Men med graviditetspenningen går det långsamt, så är det, säger Linda Marklund.
Beträffande uppgifterna om att läkare uppmanats att sjukskriva sig för att de är gravida säger hon:
– Det verkar inte klokt, personligen tycker jag att det låter fruktansvärt. Är man berättigad till sjukpenning ska man inte behöva sjukskriva sig, det är självklart.

Medan Försäkringskassan och lagstiftare dividerar kring nya riktlinjer och gamla lagar kvarstår risken att gravida läkare tvingas jobba kvar under skadliga förhållanden. Läkarförbundet är kritiskt till trögheten.
– Det är intressant att Försäkringskassan verkar tycka att läkar­yrket är så väldigt lite fysiskt krävande. Sverige ligger långt efter andra länder på det här området, säger vice ordförande Heidi Stensmyren.
Hon pekar på en oförståelse för både de fysiska och psykiska kraven på en läkare, och en ovilja bland lagstiftare att genomföra en förändring.
– Det kan vara dags att lyfta den här frågan igen. Men under tiden riskerar läkare att missa ersättning som de borde få. Det känns rätt hopplöst.


Ida Söderqvist med sonen Gustav. Foto: Göran Segeholm



»Kriterierna känns gamla och väldigt fyrkantiga. Anpassade för kvinnor i industrin, som jobbar vid bandet«, säger Anna Holm, förlossningsläkare. Foto: Adam Ihse/Scanpix