Enligt Socialstyrelsen ligger ohälsosamma levnadsvanor bakom en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. I Socialstyrelsens »Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder« som kom förra året rekommenderas att hälso- och sjukvården erbjuder rådgivning eller samtal för att stödja patienter att ändra sina levnadsvanor. Nu har Socialstyrelsen jämfört hälso- och sjukvårdens hälsoinriktade arbete utifrån indikatorerna från bland annat Statens folkhälsoinstituts folkhälsoenkät, Vårdbarometern och SKL:s nationella patientenkät.
Var fjärde svensk uppger att de har minst två ohälsosamma levnadsvanor. Ännu fler lever ohälsosamt i Gävleborg, Norrbotten och Jämtland, och något färre i framför allt Jönköping men också i Kalmar och Sörmland.
De flesta, mer än 80 procent av befolkningen, är emellertid positiva till att diskutera sina levnadsvanor med läkare eller annan vårdpersonal. Men det är inte lika många som har gjort det. I primärvården har endast 13 procent av de tillfrågade gotlänningarna pratat alkoholvanor under 2011, medan nästan var fjärde sörmlänning gjort det. I den psykiatriska öppenvården är det dock vanligare. I snitt har 53 procent uppgivit att de diskuterat sina alkoholvanor med personalen, i Jämtland två tredjedelar.
Enligt Socialstyrelsen är det mer än dubbelt så vanligt att patienter under 25 år får frågor om alkoholvanor som att de över 74 år får det.
Samma mönster syns när det gäller motions- och matvanor. I primärvården har var tredje patient uppgivit att de blivit tillfrågade om sina motionsvanor och cirka var fjärde om sina matvanor. Men i den psykiatriska öppenvården har nästan två av tre patienter diskuterat sina motionsvanor i Norrbotten och drygt hälften på Gotland, som har den lägsta andelen. I den psykiatriska öppenvården pratades det mat med i snitt cirka hälften av patienterna. Även här låg Norrbotten högt.
Socialstyrelsen skriver att det är vanligare att personalen inleder samtal om mat och motion med patienter med annat modersmål än svenska.
Jämförelserna visar också att ohälsosamma vanor är vanligare bland 30–60-åringar som vårdas för diabetes i primärvården än i övriga befolkningen. Mer än hälften av dessa har fetma med ett BMI över 30. En av fyra röker och är fysiskt inaktiv. När det gäller fysisk inaktivitet sticker Norrbotten ut med över 40 procent som motionerar mindre än en gång i veckan. I Jönköping, Kronoberg och Västmanland är det knappt 20 procent av patienter mellan 30 och 60 år som behandlas för diabetes i primärvården som är så inaktiva.
Dessa jämförelser var Socialstyrelsens första på temat förebyggande hälso- och sjukvård. Nästa steg blir enligt Socialstyrelsens projektledare Marianne Aggestam att utvärdera om hälso- och sjukvårdens arbete räcker till och når rätt patientgrupper.
