Det nuvarande systemet för rikssjukvård har funnits i fem år. Modellen innebär att avancerad sjukvård koncentreras till ett eller två regionsjukhus i landet. Vilka områden och vilka sjukhus som väljs ut beslutas av Rikssjukvårdsnämnden, där bland annat representanter för landstingen ingår.
I dag har tolv områden definierats som rikssjukvård. Det kanske mest kända är hjärttransplantationer, som enligt beslut 2010 endast får utföras vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund.
– Efter fem år var det hög tid att se över hur systemet fungerar, säger Lena Weilandt, som är enhetschef vid Socialstyrelsen och har lett utredningen.
– Man kan se de första fem åren som en uppstartsfas, där mycket fokus legat på att identifiera nya områden för rikssjukvård. Nu går vi över i en fas där vi behöver göra mer uppföljning och utvärdering.
Tillstånden för rikssjukvård varar i fem år, och de äldsta skulle löpa ut inom kort. Nu har tillstånden för dessa områden förlängts med ett år för att den nya organisationen ska hinna komma på plats.
Detta innebär mer uppföljning och utvärdering av befintliga tillstånd. Men det finns också plats för nya, säger Lena Weilandt:
– Det kommer säkert att bli fler områden för rikssjukvård än vad vi har nu. Men det är viktigt att det blir rätt områden.
Besluten om rikssjukvård ska även i fortsättningen fattas av Rikssjukvårdsnämnden efter beredning i Socialstyrelsen. Men innan dess föreslår utredningen ett bredare nomineringsförfarande, där bland annat patientföreningar och specialitetsföreningar ska kunna nominera verksamheter som de tycker passar som rikssjukvård.
En viktig del i utredningen är att frågorna om högspecialiserad vård och rikssjukvård får en egen enhet inom Socialstyrelsen. Enheten ska tillhöra avdelningen för kunskapsstyrning och bestå av ett tiotal personer. Rekryteringen har börjat, och man söker bland annat sju utredare och en medicinskt sakkunnig.
Någonstans runt den 1 mars bör den nya organisationen kunna vara på plats, säger Lena Weilandt.