Socialstyrelsens båda nationella rapporter om de lex Maria-anmälda självmorden blev omskrivna och uppmärksammade. Men efter den andra rapporten, som presenterades våren 2010, var det slut på de nationella sammanställningarna. Nu är det upp till var och en av de sex regionala tillsynsenheterna att avgöra hur man vill göra med rapporteringen inom regionen.
Läkartidningens rundringning visar att enheterna har gjort olika bedömningar. Tillsynsenheten i Stockholm har låtit göra två regionala sammanställningar, enheterna i Malmö och Jönköping har lagt fram en var, medan tillsynsenheterna i Göteborg, Örebro och Umeå har valt att inte presentera någon rapport.
För varje självmordsärende som anmäls från psykiatrin ska man i alla regioner registrera ett antal variabler som läggs in i en nationell databas. Men det ersätter inte sammanfattande rapporter, anser Christina Olsson, som är psykiater och handläggare vid tillsynsenheten i Malmö.
Där har man låtit göra en sammanställning av alla självmordsärenden som anmälts dit under ett år, från och med november 2010. För att återföra erfarenheterna höll man under våren 2012 ett halvdussin möten med chefläkare och andra berörda i regionen.
– Vi har haft oerhört stor nytta av den här sammanställningen, säger Christina Olsson. Det var positivt att komma ut med den till de olika verksamheterna. Annars när vi är ute gäller det enskilda fall. Men när man kan presentera aggregerade data, blir det större intresse för tendenser och sammanhang.
Om det blir några fler rapporter beror bland annat på vad som händer med de nya föreskrifterna till lex Maria, säger hon. Tas anmälningstvånget bort, blir underlaget inte längre komplett.
Tillsynsenheten i Jönköping höll under de sista månaderna 2012 möten i de tre län som ingår i regionen, för att presentera en färsk självmordsrapport. Deltagarna kom från olika delar av sjukvården, inte bara från psykiatrin.
– Speciellt glädjande är att det kom folk från primärvården, säger Jonas Nilsson, inspektör vid tillsynsenheten i Jönköping. En stor del av alla depressioner behandlas ju där, så vi behöver nå fler inom primärvården.
Tendenserna i den regionala rapporten skiljer sig i och för sig inte så mycket från dem i de nationella. Men en egen sammanställning, med statistiken uppdelad på de tre länen i regionen, har ett mervärde, anser Jonas Nilsson:
– Den ger ett bättre diskussionsunderlag, mer substans när man är ute i verksamheterna.
Vid de tre tillsynsenheter som valt att inte göra regionala rapporter framhåller man att man ändå använder sig av uppgifter ur databasen när man återför erfarenheter. I Region Nord har man till exempel tagit fram rapporter för varje psykiatrisk verksamhet i regionen, som man sedan använt när man besökt dem.
Kanske har regionerna också olika förutsättningar, säger Britta Olofsson, inspektör vid tillsynsenheten i Umeå:
– I Stockholm finns det stora psykiatriska verksamheter med många självmord varje år. Men här i norr har vi verksamheter med kanske ett halvdussin självmord om året. Vi kan hålla god kontakt med våra psykiatriska verksamheter, och fokusera mer på åtgärderna.
