Genom ett hårt fokus på att korta vårdtiderna har SUS på ett år minskat överbeläggningarna med runt 30 procent och utlokaliseringarna med 20 procent. Detta trots att man samtidigt dragit in 140 vårdplatser.
Fortfarande ligger man dock på ett dagligt snitt på 1–2 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. Och framför allt i Lund har man fortfarande stora problem på akuten med att hitta vårdplatser till sina inskrivningsklara patienter (se artikel ovan).

För att ytterligare minska överbeläggningarna ska nu hela sjukhuset under vecka 5 och 6 arbeta enligt ett helt nytt arbetssätt, berättar sjukhusdirektör Jan Eriksson.
– Man har prövat ett stort antal arbetssätt för att komma till rätta med överbeläggningar. Men varje metod för sig har ganska liten påverkan. Jag tror inte att man på något sjukhus prövat att arbeta efter gemensamma metoder på hela sjukhuset samtidigt.
Projektet omfattar hela vårdkedjan för akut somatisk vård. Bland annat kommer en allmänläkare på akuten att göra en första bedömning för att skilja ut de patienter som kan tas om hand i primärvården. Patienter som behöver tas om hand akut ska snabbt träffa en specialist, som fattar beslut om inskrivning och i så fall upprättar en vårdplan för patienten med prognos för utskrivning.
– Man har visat att specialister lägger in färre patienter totalt sett än mindre erfarna läkare, säger Jan Eriksson, som menar att det här arbetssättet kommer att skapa en bättre arbetsmiljö på akuten i Lund.
– Med en allmänläkare på akuten får man dels en extra läkarlinje, dels blir det totalt färre patienter som läggs in eftersom en del kommer att kunna åka hem efter att ha blivit bedömd av allmänläkare.

En annan del i projektet är att klinikerna ska erbjuda vårdplatser till akutmottagningen, i stället för att akuten ska leta vårdplatser. För att säkra tillgången på lediga vårdplatser får varje klinik ett uppdrag att leverera ett visst antal lediga platser varje dag. Det beting som varje avdelning har är beräknat utifrån sjukhusets interna statistik.
Till hjälp ska avdelningarna upprätta listor där patienterna är rangordnade efter prioriteringsgrad.
Finns det inte en risk att en patient som ligger långt ned på listan skrivs ut för tidigt för att man ska klara betinget?
– Risken kan finnas, därför kommer vi att intensifiera uppföljningen av hur många oplanerade återinläggningar som sker inom 30 dagar. Men alla åtgärder som vidtas ska ske inom ramen för god patientsäker vård.
Jens Bernow, biträdande huvudskyddsombud för Malmö läkarförening, säger att ambitionerna med projektet är bra.
– Vi tycker att det är principiellt väldigt intressant att man genomför detta fullskaleexperiment, och vi hoppas att det ska visa sig att det fungerar.
Samtidigt reser han vissa frågetecken.
– Om man sätter de mest kompetenta specialisterna i första linjen, vem ska då vara kvar och handleda på avdelningarna?

Fredrik von Wowern, klinik­ombud vid Akutcentrum i Malmö, tycker att det verkar lite verklighetsfrånvänt att tro att man ska kunna skriva ut särskilt många fler patienter än i dag.
– Vi försöker redan skriva ut alla som inte nödvändigtvis måste ligga på sjukhus. Det är svårt att tolka på annat sätt än att vi ska ta större medicinska risker för att upprätthålla flödet.
Han konstaterar också att det nya arbetssättet bara gäller dagtid. Resten av dygnet är det »business as usual«.
– Vi som arbetar dygnet runt vet att det ofta är nattetid som det knyter sig med vårdplatserna.

Tanken är att projektet ska utvärderas efter två veckor och sedan upprepas i flera omgångar.
Vad krävs för att det ska fungera?
– Att alla litar på att andra också lämnar sina bidrag. Om inte alla bidrar kommer den avdelning som gör sitt yttersta för att öka flödet och få ned överbeläggningarna bara att »belönas« med fler patienter, säger Jan Eriksson.