Vi är här dygnet runt, jajamän. Det ligger folk här varje natt. Vi är alltid minst två här, men just nu är vi fyra fem. Det kommer alltid folk och hälsar på.
Britt Persson från Dorotea har inte tappat modet. Hon och de andra ortsborna är fast beslutna att fortsätta sin ockupation av sjukstugan – fram till dess beslutet att stänga de fyra akutvårdsplatserna rivs upp.
Samtidigt som ockupationen i Dorotea fyller ett år har en unik politisk process startat i Umeå, över 20 mil bort. På det socialdemokratiska landstingsrådet Peter Olofssons bord ligger uppdraget att formulera den fråga som ska riktas till länsborna i vad som kommer att bli landets allra första landstingskommunala folkomröstning.
Det är ett uppdrag han helst hade sluppit. S och MP, som har 37 av de 71 mandaten i landstingsfullmäktige, stöder inte folkinitiativet om en omröstning om inlandsvården. Men efter att kommunallagen skärptes 2011 krävs det två tredjedels majoritet i fullmäktige för att stoppa ett folkinitiativ. Eftersom de borgerliga partierna och väns­terpartiet tidigt ställt sig bakom initiativet hade det enda som kunnat stoppa folkomröstningen varit om man misslyckats med att samla tillräckligt många namn.

Beslutet om vad ska stå på röstsedeln fattas däremot med vanlig enkel majoritet, vilket innebär att det i praktiken är Peter Olofsson som avgör vad det ska stå på röstsedlarna i den omröstning han inte vill hålla.
Det råder ingen tvekan om att han är måttligt road.
– Vi har sagt hela tiden att vi ska respektera den lagstiftning som finns. Samtidigt är det ett väldigt svårt instrument att använda. Folkomröstningar kan fungera om det är en fråga som man kan påverka på ett rimligt sätt, som ifall man ska bygga på ena eller andra sidan gatan. Men här handlar det om att rycka ut en del ur en helhet. Vad gör vi med de besparingar som skett i andra delar av länet?

Historien bakom folkomröstningen tar sin början i oktober 2011. För att nå balans i landstingets ekonomi läggs ett sparpaket på 150 miljoner kronor. Bland annat ska ambulanserna i Åsele och Malå dras in och akutvårdsplatserna på sjukstugorna i Sorsele och Dorotea stängas. I stället ska man satsa på glesbygdssjukhus i Vilhelmina och Storuman.
Läkarna i Åsele och Dorotea anmäler omgående beslutet till Socialstyrelsen. Man befarar en försämring av patientsäkerheten.
– Om ambulansen ska köra från Dorotea till Åsele blir det en fördröjning på minst 30 minuter. Det är viktig tid om det handlar om en svår trafikolycka med multitrauma eller ett slaganfall som behöver trombolyseras. Och när ambulansen i Dorotea är ute på uppdrag finns det ingen sjukvårdskunnig personal kvar där som akut kan ta hand om till exempel ett svårt astmaanfall. Nu har man utvecklat ett koncept med en akutbil i Åsele, men då hade man inte kommunicerat till oss i verksamheterna något alternativ till ambulansen och akutvårdplatserna, säger Håkan Larsson, nu primärvårdschef i Västerbotten – då medicinskt ledningsansvarig för sjukstugorna i Dorotea och Åsele.

Tre månader senare stänger sjukstugan i Dorotea. Ortsborna har nätt och jämnt hunnit reagera. Lite förvirrade har man också blivit av landstingets tal om att man ska »satsa« i Dorotea i form av två palliativa vårdplatser på det kommunala äldreboendet, säger Simone Granberg i initativkommittén.
– Allt gick så fort att ingen förstod vad som höll på hända. Man hade precis renoverat sjukstugan. Samma dag som den sista patienten flyttades därifrån kom målaren ut med pensel och hink.
Det är först vid ett stormöte i Dorotea i slutet av januari, där bland andra Peter Olofsson medverkar, som man inser vidden av beslutet.
– Den som behöver akut vård utanför kontorstid måste åka 5–6 mil till Åsele eller Vilhelmina. Bor man i Borgafjäll blir det 10 mil till. Hur ska någon kunna etablera ny verksamhet här om det inte finns en säkerhet om något händer kvällstid? undrar Simone Granberg.

För ortsborna handlar det om den lagstadgade rätten till vård på lika villkor för hela befolkningen. En av många upprörda Doroteabor föreslår att man ska ockupera sjukstugan i protest. Den sista januari 2012 inleds ockupationen och det så kallade Doroteaupproret är fött.
Samtidigt har Åseleborna börjat protestera mot den indragna ambulansen. I samband med ett möte med landstinget åker två busslaster med Doroteabor till Åsele för att visa sitt stöd. Man börjar samordna sina protester. Så småningom ansluter sig fler inlandskommuner till kampen för glesbygdssjukvården. Doroteaupproret har blivit Lapplandsupproret.
Protesterna får under våren 2012 gott om medial uppmärksamhet. Flera rikspolitiker besöker Dorotea för att visa sitt stöd. I början av sommaren får man också råg i ryggen av Socialstyrelsen, som inleder ett tillsynsärende om inlandsvården.
– Alla tyckte att det vi gjorde var bra. Men ingen gjorde något. Det var då vi tänkte att vi kanske måste försöka få till en folkomröstning, säger Simone Granberg.

Det magiska talet var 20 550. Det motsvarar en tiondel av antalet röstberättigade i Västerbotten och är det antal underskrifter man behövde samla ihop för att tvinga upp frågan på landstingsfullmäktiges bord.
Problemet var logistiken. Västerbotten är stort och lagen hård: det duger inte att klicka på en »gilla«-knapp i dessa sammanhang. Varje underskrift måste vara fysisk och kompletterad med adress och fullständigt personnummer.
Efter övervägande kom man fram till att det ändå var genomförbart. Vid ett fullsatt möte i Medborgarhuset i Dorotea den 4 juni 2012 gick startskottet. Hela sommaren ägnade aktivisterna åt att åka runt på marknader och andra evenemang i inlandet och samla namn.
– I början fick vi förklara vilka vi var. Men sedan sprang folk nästan efter oss och ville skriva på. Det var helt makalöst, säger Simone Granberg.
Även i städerna vid kusten, Skellefteå och Umeå, fick man mycket stöd.
– Vi stod utanför Norrlands universitetssjukhus och samlade in namn. Det är många läkare som skrivit på, säger han.

En av de läkare som undertecknat initiativet är Nino Bracin, ordförande i Västerbottens läkarförening.
– Namnlistan har cirkulerat i styrelsen och de flesta har skrivit på.
Läkarföreningen var kritisk redan när besparingsplanerna lades fram 2011. Man ansåg att de föreslagna åtgärderna innebar patientsäkerhetsrisker och begärde konsekvensanalyser.
– Man ville bilda ett glesbygdsmedicinskt centrum i Vilhelmina. Vi kan inte se något fel med det, men det sker på bekostnad av Åsele, Dorotea och Sorsele. Akutsjukvården är grunden i all sjukvård. Om det tar 4–5 timmar innan man får vård kan det vara förgäves även om man får den bästa vården. Argumentet för att dra in ambulansen i Åsele är att den används så lite. Men även brandkåren används lite. Vissa saker ska finnas när de behövs.
Han ser inte den akutbil som ersatt ambulansen i Åsele som ett fullgott alternativ.
– Vi har sett att det skett incidenter till följd av att akutbilen måste stanna vid kommungränsen.
Samtidigt som man stöder inlandsborna i sak medger han att det faktum att frågan har så blivit politiserad har gjort den lite känslig.
– Som doktor vill man gärna stå över politiken. Men vi har sett det hela ur patientsäkerhetsperspektiv.

Någon officiell siffra på hur många västerbottningar som skrivit under initiativet finns inte. Enligt den egna hemsidan hade man fått in 24 801 namn när insamlingen avslutades den 4 december 2012. Lars Jansson, utredaren på landstinget som fick ta emot alla pärmar, vet bara att det var mer än 21 000.
– Jag slutade räkna då, eftersom jag hade annat att göra.
Nu återstår den formella behandlingen i landstingets politiska organ. Planen är att hålla folkomröstningen den 26 maj, vilket med Valmyndighetens ställtider betyder att beslut måste fattas vid landstingsfullmäktige den 19 februari. Till dess måste politikerna ha löst frågan om vad som ska stå på röstsedeln.
– Uppropet är väldigt brett formulerat, men omröstningsfrågan måste vara avgränsad och distinkt, så att den inte ger utrymme för tolkningar vare sig för de röstande eller för de som ska verkställa resultatet. Samtidigt måste den kunna kännas igen i uppropets rubrik, säger Lars Jansson.

När frågan togs upp för förs­ta gången till politisk behandling av landstingsstyrelsens arbetsutskott den 23 januari hade majoriteten inget förslag till formulering. För att köpa mer tid beslutades att hålla ett extra landstingsstyrelsemöte den 18 februari.
En fråga är huruvida man ska ange var pengarna ska tas ifrån, det vill säga att man preciserar att om man satsar mer på Åsele och Dorotea kommer det att få konsekvenser för något annat.
– Någonstans tycker jag det skulle vara bra om man kunde göra det. Men vad ska man ställa det emot? Jag vill ju inte uppvigla västerbottningarna mot varandra. Vi behöver acceptans från kusten om vi ska klara glesbygdssjukvården, säger Peter Olofsson.
Även om man lättare slipper en svekdebatt om man hittar en omröstningsfråga som alla partier står bakom tror oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) att det i slutändan blir majoriteten som själv bestämmer folkomröstningsfrågan.
– Jag tror att man vill formulera frågan så att deras alternativ blir ja-alternativet. Man vill inte gå ut och kampanja för att folk ska rösta nej.
Nicklas Sandström menar att vi kommer att få se fler liknande omröstningar framöver när landstingen står inför tuffa prioriteringar.
Men är inte ert ansvar som förtroendevalda just att göra dessa prioriteringar?
– Det hade varit bättre om frågan avgjorts i allmänna val. Samtidigt hade vi redan innan ockupationen började kommit till slutsatsen att det var ett oförsvarbart sätt att spara på vården. Om vi inte hade ställt oss bakom initiativet hade vi gått emot vår egen politik. Och det är också väldigt svårt att gå emot 24 000 invånare, säger Nicklas Sandström.

Det har påpekats många gånger under det senaste året att kostnaden för ambulansen i Åsele och akutplatserna i Dorotea motsvarar högst någon promille av landstingets budget. Men för Peter Olofsson är inte det ett skäl att backa.
– För oss handlar det här inte bara om Dorotea och Åsele, utan om ett större arbete för att få budgeten i balans. Att bara backa på det här området funkar inte, då är vi tillbaka på ruta noll igen.
Kommer han då att följa att följa omröstningens resultat? Trots allt är den ju bara rådgivande.
Peter Olofssons svar ger utrymme för tolkningar.
– När valresultatet är klart är redan budgeten för 2014 tagen. Nästa år är det valår. Låt göra det här till en valfråga och använda de 10 miljoner det kostar till vården i stället. Vi står för det vi har gjort och är beredda på att gå i opposition om folk tycker annat.

Folkinitiativets formulering

Folkinitiativets syfte är att Västerbottens län ska leva genom säkerställande av trygghet och service, öka inlandets tillväxt och ge hela länet en positiv utveckling. För att åstadkomma detta föreslås en folkomröstning kring en ny förordning i landstinget som inkluderar ett åtgärdspaket som säkerställer sjukvård för alla, vilket bland annat innebär att Dorotea sjukstuga får primärvårdsjour och vårdplatser som tidigare och att Åsele får en egen ambulans.

Folkinitiativet inleddes den 4 juni i Medborgarhuset i Dorotea. Foto: Doroteaupproret



Foto: Doroteaupproret



Simone Granberg





Precis ett år har ockupationen av sjukstugan pågått. Foto: Doroteaupproret