Som sista land i Norden föreslås nu Sverige införa en samlad patientlagstiftning.
– Vi har studerat de nordiska grannländerna väldigt noga och tagit till oss det som är bra och fått ihop vad vi tror är det bästa förslaget i Norden till patientlag.
Det säger Johan Assarsson som lett Patientmaktsutredningen. Den 31 januari lämnade utredningen sitt betänkande (SOU 2013:2) om en patientlag till socialministern.
Syftet med den nya patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvården, att främja integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagförslaget innehåller bestämmelser om bland annat information, samtycke, valfrihet, förnyad bedömning och barns inflytande över sin vård.
Förslaget presenterades vid ett seminarium där representanter för såväl patientorganisationer som vårdyrkesorganisationer och myndigheter deltog.
Heidi Stensmyren, förste vice ordförande i Sveriges läkarförbund, som också suttit med som expert i utredningen, var positiv till resultatet. Hon hoppades att myten om att de som arbetar i vården känner sig hotade av en informerad patient nu kan avskrivas för gott.
– Det är tvärtom helt nödvändigt i svensk hälso- och sjukvård att vi alla jobbar för välinformerade patienter. En förberedd patient har kommit mycket längre och har lättare att ta till sig information. Och är patienten påläst så blir också följsamheten till till exempel läkemedelsbehandling betydligt bättre.
Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys, var inte lika entusiastisk även om han tycker att lagförslaget är ett steg i rätt riktning.
– De mest relevanta delarna i dagens lagstiftning samlas ihop på ett bra sätt för ökad tydlighet. Men mycket som patienterna kan förvänta sig av vården finns redan i existerande lagstiftning, till exempel rätt till »second opinion« (förnyad bedömning), vårdgaranti och rätt till information, men det är lite si och så med efterlevnaden.
Fredrik Lennartsson undrade hur man ska göra för att den nya lagen ska få genomslag.
– Vårdanalys tog fram en rapport förra året som tittade på graden av patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. Då sa utvärderarna att svensk lagstiftning på området egentligen ser rätt bra ut, problemet är att den inte följs.
En annan kritik som uppkom vid seminariet var att patienten inte kommer att ha möjlighet att utkräva sina rättigheter i domstol. Johan Assarsson tror att det handlar om en längtan efter den objektiva rättvisan. Men direktiven var tydliga med att det inte var en sådan lagstiftning som efterfrågades, och Johan Assarson säger också att det hade stridit mot svensk rättstradition.
– Och med all respekt för domstolarna så innebär en process där en alltför osäker utgång. Då tror jag att det är mycket bättre att staten följer upp hur det fungerar. Att man går den vägen som man brukar, genom överenskommelser. Så har man till exempel gjort med vårdgarantin.
För övrigt säger Johan Assarsson att en knäckfråga har varit att patientlagen inte ska innebära mer krångel för vårdpersonalen.
– Vi ha varit väldigt måna om att vi inte hamnar i dokumentationshysteri, utan det måste vara sunt förnuft som gäller. Doktorn ska inte behöva ha en lång checklista att rabbla upp med alla patienträttigheter, utan det måste vara situationsanpassat, annars riskerar det att bli väldigt mycket frustration när man redan i dag tycker att det finns mycket administrativa pålagor i vården.
Nu ska lagförslaget ut på remiss och därefter handläggas på sedvanligt sätt.
Den 1 januari 2015 är det tänkt att den nya patientlagen ska träda i kraft.